Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 7. 3. 1921 - Inför omröstningen i Oberschlesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 DAGENS FRÅGOR
optimism, varvid dock från tyskt håll tillfogas den reservationen, att
segern är viss endast om denna folkomröstning verkligen mot
förmodan får bli fri och hemlig och ej förryckes genom polska
terro-ristiska övergrepp. Polackerna ha öppet hotat med sådana, om på
fullt allvar eller för att skrämma bort de ovälkomna tyskvänliga
Oberschlesien^ i »förskingringen» må lämnas därhän. Att man på bägge
hållen smugglat in vapen och att denna trafik mest systematiskt och
framgångsrikt bedrivits av polackerna, torde vara obestridligt. Lika
obestridligt är, att de franska ockupationstrupperna öppet gynna
polackerna, medan däremot de engelska och italienska i stor sett
förhållit sig korrekt neutrala. Besättningsstyrkan ökas i dessa dagar
med fyra engelska bataljoner, men det franska militärbefälet är
alltjämt det inflytelserikaste, och på dess opartiskhet tror nog ingen i
Oberschlesien. Det tyska partiet betraktar fransmännen som
uppenbara fiender; det polska partiet väntar av dem, att de direkt skola ge
Polens sak sitt stöd eller åtminstone blunda för polska övergrepp.
Tidigare händelser synas bekräfta denna för de båda i allt övrigt
konträrt motsatta lägren gemensamma uppfattning om de franska
omröstningskontrollanternas partiskhet.
Den oberschlesiska folkomröstningen skiljer sig väsentligen från
övriga i fredstraktaten påbjudna, i det att den vid sidan av de politiska
och etnografiska momenten har att uppvisa även sociala och
ekonomiska av helt andra dimensioner än fallet var i Nordslesvig eller
Masuren. Att Oberschlesiens befolkning till övervägande grad är
av slavisk härstamning, bestrides på intet håll. Helt naturligt
skjuta därför polackerna fram det nationella momentet i förgrunden,
medan tyskarna lägga tonvikten på andra argument, historiskt
kulturella, sociala och, framför allt, ekonomiska. Den nationellt storpolska
rörelsen i Oberschlesien är för övrigt av rätt ungt datum och
ursprungligen nog mest främjad av befolkningens motvilja mot
byråkratiskt »preusseri» och en gången tids hårdhänta
förtysknings-arbete. Oberschlesiens »vattenpolacker», vilkas språk är rätt
skiljaktigt från högpolskan, känna sig nog relativt sällan som
»oåterlösta» söner av Polen, dit deras land sedan medeltidens gryning ej
hört, men å andra sidan ha de icke mycken sympati till övers för
sina forna preussiska herrar. Detta har man ock på sistone insett
i Berlin, och därifrån bjuder man nu »Land Oberschlesien» en mycket
vittgående autonomi, reglerad i en den 27 november 1920 stadfäst
rikslag. Redan långt dessförinnan, den 15 juli samma år, hade Polens
statsmakter framlagt sina autonomilöften i ett aktstycke, som bär
titeln »Organiskt statut för vojvodskapet Schlesien». Statsrättsligt
saknar väl denna urkund motstycke, ty den är en grundlag, antagen
av en stat för ett territorium, som än så länge hör till en annan
stat, och till på köpet är den utfärdad, innan den grundlagsstiftande
staten hunnit giva sig själv sin författning. Om den polska
autonomien ha tyskarna ej haft svårt att uppvisa, hurusom den mestadels är
sken och ej verklighet. Vojvoden utnämnes från Warschau, så. ock
första gången det vojvodskapsråd, som skall bestämma valkretsindel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
