Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johannes Rudbeckius. Av S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och på grund av Paulini anseende och energi skulle den mycket
väl kunnat bli normgivande för hela den då igångsatta
läroverksorganisationen, om ej en motströmning funnits. Men den fanns
lyckligtvis. Tre år förut, 1623, hade Rudbeckius i Västerås fått
till stånd sitt gymnasium. I detta hade i god överensstämmelse
med de åsikter, han 19 år förut uttalat i sitt installationstal och
nu gav ännu större publicitet genom dettas tryckning, behörigt
utrymme beretts åt det för denna tids högre allmänbildning så
nödiga studiet av den klassiska profanlitteraturen och åt den av
Paulinus förkättrade allmänmänskliga filosofiska etiken, och
Västeråsgymnasiet, ej Strängnäsgymnasiet blev
normgivande för den svenska gymnasieinstitutionen.
Därigenom kom denna att ej uteslutande stå i prästbildningens tjänst,
och om den också länge omedelbart huvudsakligen tillgodosåg
dennas behov, skedde det så mångsidigt, att Sveriges protestantiska
kyrka blev — vad den länge var — vårt folks stora allmänna
kulturanstalt. För detta har fosterlandet väsentligen Johannes
Rudbeckius att tacka.
Vid sitt kultursträvande förvanskade emellertid ej Rudbeckius
såsom sedermera neologien Luthers religiösa princip. Hans
ståndpunkt överensstämde nog ungefär med den, som biskop
Eklund i vår tid hävdat, när han sökt besvara frågan om det
sedliga idealets beskaffenhet. Eklund säger, att i detta ideal
ingår något både av grek, romare och gammal nordisk german,
således också kulturelement av icke specifikt kristet ursprung.
Men »den djupaste strömfåran i det sedliga idealets historia går»,
säger han, »där det religiösa livets djupaste ström gått genom
tidevarven. Den går, där Guds uppenbarelse haft sitt stora
huvudflöde, bl. a. förbi Luthers klostercell, över Worms och
Wartburg — ja över Breitenfeld och Lützen». Ja, helt visst
kunna på det sedligt kulturella ideal, för vars förverkligande
Rudbeckius arbetade, tillämpas orden: »Nil humani a me alienum
esse puto», men för visso uppbars hans humanism av äkta
luthersk religiositet.
Uppväxt i hertig Karls hertigdöme, när detta var
protestantismens fasta borg i Sverige, hade han tidigt fyllts av
protestantisk trosiver. Detta skulle få betydelse för hans öden. Ej blott
fosterlandskärlek utan även protestantisk övertygelsetrohet
förmådde honom att avböja ett av de anbud på professur, som
han fick mottaga under sin första tyska resa. Det var nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
