Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johannes Rudbeckius. Av S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 S. J. BOETHIUS
fråga om en professur vid ett katolskt universitet. 1607
från-trädde han sin Upsalaprofessur i matematik för att utbilda sig
genom ytterligare studier i Wittenberg. Vid sin hemkomst 1609
erhöll han i Uppsala en professur i hebreiska, som han 1611
fick utbyta mot en i teologi. Kort före hans utnämning till den
förra platsen hade den i Braunsbergs jesuitkollegium uppfostrade
men nu såsom ivrig protestant uppträdande Johannes Messenius
erhållit en professur i Upsala i juridik och politik. På denna
plats och såsom ledare av ett privat kollegium hade han vunnit
stort inflytande över universitetets ungdom. Rudbeckius, vilken
med rätta — såsom det sedan skulle visa sig — betvivlade
uppriktigheten av hans protestantism, misstänkte, att hans avsikt
var att bereda insteg vid universitetet åt den pedagogiska
jesuitpropagandan, som en gång förut — under Johan Illis tid
— hotat Sverige, och vilkens fördärvliga verkningar i Tyskland
Rudbeckius haft tillfälle att bevittna. I sina
installationsföreläsningar 1609 och 1611 och däremellan i 1610 utgivna teser
fann sig Rudbeckius därför föranlåten att kraftigt varna för
papismens andliga mörker och ofrihet, varifrån den »Gudsmannen
Luther» bragt frigörelse, men som jesuitkollegierna nu strävade
att återinföra, och det var ej minst för att positivt och med
Messenii egna vapen motarbeta hans inflytande, som han
upprättade sitt eget nyss omtalade privatkollegium. Detta hans
uppträdande gav uppslag till en så våldsam strid mellan honom
och Messenius, att Gustav Adolf för att återställa lugnet vid
akademien 1613 avlägsnade de båda antagonisterna därifrån —
Messenius genom att nämna honom till riksarkivarie, Rudbeckius
genom att kalla honom till. sin hovpredikant. Såsom sådan fick
han följa den unge konungen under fälttågen i Ryssland 1614
och 1615 och blev sålunda också hans krigspräst. I vilken
sann luthersk anda han fullgjorde detta dubbla kall, därom
vittna några hans bevarade predikningar. Han, som ansåg, att
de kristna kunde hämta sedliga lärdomar ur den hedniska
vishetens skattkammare, sökte genom exempel från den förkristna
uppenbarelsen — Israels historia — leda och styrka den unge
hjältekonungen och hans krigare till rätt fyllande av de uppgifter
deras kall på dem ställde. Det var den gammaltestamentliga
profetismens allvar, kraft och orädda nitälskan, som här levde
upp i evangelisk anda, och på goda grunder har kyrkohistorikern
T. Norlin ansett troligt, att det inflytande, Rudbeckius såsom hov-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
