- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
160

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johannes Rudbeckius. Av S. J. Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160 S. J. BOETHIUS

nära 30 år haft en styresman med Bellini svaga auktoritet — han
hade till och med varit avsatt. Under Rudbeckii vård förbätt-
rades nu tillståndet där så, att detta stift t. o. m. kunde tjäna
till mönster för uppryckningsarbetet på andra håll. Utan tvivel
var detta en orsak till att Gustav Adolf 1627 sände honom att
såsom visitator söka råda bot på de bedrövliga kyrkliga för-
hållandena i Östersjöprovinserna. Ehuru hans bemödanden där-
städes ej ledde till omedelbar förbättring, anses de dock ha varit
epokgörande i det baltiska kyrkoväsendets historia. De kommo
också hans eget stift tillgodo, ty kyrkostadgar, som han utarbetade
för Estland, blevo, modifierade efter lokala förhållanden, på ett
prästmöte 1632 antagna att gälla för Västerås stift, och uppryck-
ningsarbetet där erhöll härigenom en fast grund. På detaljerna i
detta arbete skall jag ej ingå, utan blott ange några huvuddrag.

Det förnämsta medlet till höjande av det redan anställda
prästerskapets ofta ganska låga bildningsnivå var stiftets präst-
möten. Vid sidan av sin uppgift att råda eller besluta om stifts-
angelägenheter fingo de nämligen tjäna som studiekurser, och
prästerskapets deltagande i dem gjordes obligatoriskt. Till er-
hållande i framtiden av kunniga församlingslärare blev den nya
gymnasieorganisationen det stora medlet. Till höjande av det
ofta betänkliga sedliga tillståndet bland prästerna tjänade ett
skoningslöst handhavande på visitationer och i domkapitlet av
den biskopliga disciplinärmyndigheten, och ett gott vittnesbörd
om resultatet därav synes vara, att denna myndighet, ju längre
Rudbeckii episkopat varade, enligt protokollen allt mindre be-
hövde komma till användning. För visso kan den kåranda
i god mening, som inom detta stift varit en stödjande kraft för
så mycket välsignelserikt församlingsarbete, föras tillbaka till
Rudbeckius. Även till kyrkobyggnaderna och deras inventarier
hade förfallet sträckt sig. Själva domkyrkan var nästan en ruin.
Genom Rudbeckii energi blev den restaurerad. Ute i försam-
lingarna genomdrev han nya kyrkors uppförande och reparation
av förfallna. Han ivrade också för att kyrkorna skulle erhålla
prydlig inredning och visade därvid liksom vid själva restaure-
ringarna ett sinne för den kyrkliga konstens traditioner, som
var ovanligt bland reformationstidens män, och som blott allt
för mycket saknats under följande s. k. upplysta tider. Över
kyrkornas tillhörigheter, lösa som fasta, tillhöll han prästerna
att upprätta förteckningar enligt förträffliga tryckta formulär,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free