Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johannes Rudbeckius. Av S. J. Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 S. J. BOETHIUS
var då en lycka, att den man, som mer än någon annan gav
riktning åt denna kyrkas verksamhet, var den vidsynte och
målmedvetne Rudbeckius. Bland de kulturuppgifter, som denna
tid tillhörde kyrkan, var fattig- och sjukvården en. Rudbeckius
ägnade den det varmaste intresse. I Västerås lät han reparera
ett sjuk- och fattighus (hospital) och nybygga två. Under det
att Gustav Adolf med avseende på hospitalshjonens underhåll
annorstädes klagade, att därtill skänkta medel försnillades och
hjonen »blefvo värre än hundar aktade», utövade Rudbeckius
över sina hospital sträng kontroll och gav i själva sina
kyrkostadgar detaljerade föreskrifter om god mathållning och hygien
i dessa anstalter. Huru den biskopliga uppgiften att sörja för
prästbildningen tack vare den form Rudbeckius gav Västerås
gymnasium kom att leda till en läroverksorganisation, som också
tillgodosåg tidens högre allmänbildningsbehov, är omtalat.
Framför allt var detta gymnasium föremål för hans kärleksrika
vård. Att han däråt sökte vinna sådana lärare som Stjernhöök
och Stjernhjelm, visar att han menade allvar med sina uttalanden
om allmänbildningens betydelse,1 och att gymnasiets
undervisning också förmådde realisera programmet, därpå kan tjäna
som exempel, att det var i Västerås gymnasium som hans son,
den store polyhistorn Olof Rudbeck, lade grunden till sin bildning.
Dennes senare mångfrestande verksamhet i Upsala för tanken
otvunget tillbaka på faderns initiativrikedom i Västerås. En
frukt av denna hade t. ex. varit en botanisk trädgård, den första i
Sverige. Genom sonen erhöll Upsala universitet sedan en sådan.
Onekligen har det statskyrkoväsende, som bar sådana frukter,
varit av ovärderlig nytta för vårt folk. Emellertid saknade ej
heller denna form för realiserandet av en synlig kyrka sina
vanskligheter. Den förutsatte, att hela statsfolket utgjorde en
åtminstone passiv kyrklig enhet. Denna förutsättning fanns i
allmänhet efter Upsala möte i det dåtida Sverige. Dock gåvos
undantag, och till dessas undanröjande tillgrep man
tvångsåtgärder. Så gjorde också Rudbeckius — ehuru med större mild-
1 Båda kallades emellertid snart till högre värv. Allmänt uppges, att de utgått
från Rudbeckii gymnasium. Stjernhöök var emellertid, när Budbeckius tillträdde
biskopsämbetet, lärare i Arboga, och det var i denna egenskap, han sä ådrog sig
Bud-beckii uppmärksamhet, att han av denne förhjälptes till fortsatta studier i Upsala.
Om den Georgius Olai Suecus, som 1614 var inskriven vid Bostocks och
Greifs-walds universitet, såsom Schack anser troligt, var Stjernhjelm, kan ej heller denne
ha varit lärjunge vid Budbeckii gymnasium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
