Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Några synpunkter på svensk tullpolitik. Av Arthur Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
problematiskt värde. Och även i de fall, där det är möjligt att nå fram
till något så när användbara resultat, kan man naturligtvis inte
räkna med produktionskostnaderna som en oföränderlig storhet.
Tvärtom blir det ju alltid en öppen fråga, i vad mån dessa
kostnader kunna förändra sig i olika riktningar. Vidare kan
givetvis en näring inte anses förtjänt av tullskydd enbart av den
anledningen, att den har att räkna med högre
produktionskostnader än de utländska konkurrenterna. En viss gallring måste
här företagas och endast sådana näringar, som verkligen anses
ha goda framtidsutsikter eller särskilt stor betydelse för vårt
land, komma i fråga att tillgodoses med tullskydd. Men vid en
dylik gallring kan det ej undvikas, att subjektiva faktorer i stor
utsträckning spela in, och även andra synpunkter än de rent
ekonomiska få härvid givetvis betydelse. Slutligen möter också
en annan avgörande svårighet. Även om man lyckas nå fram
till en klar uppfattning både av en närings behov av tullskydd
och av dess betydelse för landet, blir det dock alltid en öppen
fråga, hur ett eventuellt tullskydd kommer att verka. Att på
förhand säga någonting härom är ofta ytterst vanskligt. Och
även sedan tullen ägt bestånd någon tid, är det vanligen ganska
svårt att beräkna både dess direkta verkningar på ifrågavarande
näring och naturligtvis ännu mer dess indirekta betydelse för
andra näringar.
Konsekvensen av det sagda blir givetvis, att det är bättre,
ju mindre man behöver ta sin tillflykt till tullpolitiska
hjälpmedel. Detta är emellertid en synpunkt, som under de senaste
årtiondena varit ganska främmande för svensk tullpolitik. När
det stora omslaget i protektionistisk riktning ägde rum här i
landet i slutet på 80-talet och början på 90-talet, var det tvärtom
en gängse mening, att tullskyddet så vitt möjligt borde jämnt
fördelas över näringslivets alla områden. Säkerligen tänkte man
sig, att den ena näringen på detta sätt skulle få kompensation
för de ökade kostnader, som den fick vidkännas på grund av
tullskyddet för andra näringar. Man hängav sig med andra ord
åt fantasien om ett mer eller mindre solidariskt tullsystem. Och
det är tydligt, att inte heller den senaste tulltaxerevisionen
1906—1911 var alldeles oberörd av dylika idéer.
Det är emellertid ej meningen att här gå in på en kritik av
de grundsatser, som varit ledande vid protektionismens
genomförande i Sverige. Det är endast fråga om att söka påvisa, att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
