Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Gustav III och Frankrike. Av Hugo Valentin - Beth Hennings: Grevinnan d’Egmont och Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
GUSTAV III OCH FRANKRIKE
Gustav III betecknar för våra dagars svenska allmänhet själva
inkarnationen av det franska inflytandet i 1700-talets Sverige. Såsom
konung förblev han i stort sett alltid en »hatt» på tronen och redan
därför sympatiskt stämd mot den makt, som av frihetstidens mössor
och deras epigoner plägade utmålas som Sveriges förförare till
äventyrspolitik och allsköns ytlighet och flärd, men som för Gustav III och
hans meningsfränder framstod som rikets enda mäktiga vän mot
avundsjuka grannar och som den lysande representanten för Europas
högsta kultur.
De tongivande svenska kretsarna på Gustav III:s tid voro både i
fråga om bildning och sympatier ensidigt inriktade mot Frankrike på
ungefär samma vis och av liknande grunder, som vissa ledande
samhällselement under de senaste Bernadotterna voro det mot Tyskland. Råde
Gustav Illis franskvänliga politik och Sveriges närmande till Tyskland
under Oskar II voro givetvis djupt motiverade av rådande politiska
konjunkturer och hade icke nödvändigtvis behöft medföra någon
ensidig kulturell orientering. Varken Oskar II eller de ledande svenska
politikerna på hans tid ha heller åsyftat något sådant. Men Gustav III
gjorde allt och kanske mer än någon svensk man före eller efter
honom för att befästa Frankrikes kulturella hegemoni i vårt land.
Hans förhållande till Frankrike måste därför alltid bliva en fråga
av utomordentligt intresse för svensk politisk historia och
kulturhistoria.
Beth Hennings nyutkomna populärvetenskapliga arbete, Grevinnan
d’Egmont och Gustav III (Hökerbergs förlag, Sthlm 1920. 285 s. +
källförteckning och 20 illustrationer. Pris kr. 12: 50). ger mer än en
resonerande — men därför icke »snakkesalig» — framställning av
en romantisk vänskapshistoria från en tid, som betraktade kärleken
som ett stundens barn men vänskapen som ett heligt band. Själva
vänskapshistorien, som torde hava sitt egentliga intresse som ett bidrag
till »upplysningstidens romantik», är kort och utan dramatiska moment:
under sitt första besök i Paris (1771) såg Gustav grevinnan d’Egmont
för första gången, halvannan månad senare skildes de åt för att aldrig
mera råkas, under knappa tvenne år fördes sedan dem emellan en
alltmer tynande korrespondens, till dess grevinnan d’Egmont den 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
