Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - 400-årsminnet av Luther i Worms. Av Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 NATHAN SÖDERBLOM
grund, Guds ord. Hans samvete åberopade sig i Worms icke
på någon inre mystisk upplysning. Utan det var bundet i
Guds ord, bundet vid Gud och därigenom frigjort från rädsla och
världens makt.
Bibelns urkunder om vad Gud gjort, först och sist i Kristus,
hade Luther överflyttat till sitt modersmål och därmed till den
germanska anden med ett mästerskap, en inblick och en
språkkonst, som gör hans verk till mer än en översättning.
Lutherbibeln var en bragd jämförlig med Hiuentsangs överflyttning av
buddisttexter till Kinas motspänstiga tungomål och med
Septu-agintas tolkning av den hebreiska uppenbarelsereligionen på
grekiska. Guds ord var för Luther icke ett orakel, utan en,
trots all mångfald, enhetlig förkunnelse av Guds otroliga nåd
att sända Jesus Kristus.
Djävulen vill göra ordet till lag för att därmed skrämma
hjärtat. Men det är evangelium alltigenom. Gud fordrar ett
enda av oss, att vi icke skola misstro Honom utan lita på
Hans ord, tro att Han talar sanning.
Litar någon på Gud, äger han i sin tro allt. Han har det
flydda. Ty tron läser i historiens text — i Skriften, i släktets
historia och i den egna lilla historien — om Guds kärlek. Tron
förmår förvandla varje förlust till en vinst. Den grymmaste
tragedi frambringar ett andligt värde, som ej kunnat vinnas
utan den synd och oförrätt som föregått. Av ont skapas gott.
Genom kärleken blir lidandet en försoning. Kristus led en
gång för alla. Hans Golgata och alla mänsklighetens Golgata,
även det Golgata, på vilken mänskligheten nu förts upp,
förvandlas av tron till seger. »Så blir», enligt Luthers ord, »en
kristen den mäktigaste konstnär och en beundransvärd
skapare, som av sorg kan göra glädje, av förskräckelse tröst, av
synd rättfärdighet, av död liv».
Tron äger det kommande. Den är oemotståndlig drivkraft
för levnaden. Förtröstan är ett gott träd, som måste bära goda
frukter. Sann tillit är »ett gudomligt verk i oss som
omskapar oss». Tron »frågar icke, om goda gärningar böra göras, utan
innan man frågar, har hon gjort dem och är alltid i färd
därmed». Tron förtvivlar icke om det kommande.
»Om nöden varar dagen lång
och ser ny morgon börja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
