Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Taylorsystemet en grundval för industriens förnyelse. Av Olof Ribbing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillämpning inom olika industrier och under olika förhållanden
avsevärt kan och bör växla. Därav följer även, att ett
urskillningslöst utbrytande av delar ur det av Taylor såsom en harmonisk
helhet sammanfogade systemet icke kan leda till gynnsamma
resultat. Bristande kunskap om systemets verkliga innebörd bär
i detta hänseende skulden till många ödesdigra misstag. Den
kritik, som från skilda håll riktats mot Scientific Management
har också utgått från dem, vilka, utan att mäkta tränga ned
till lärans vetenskapliga grundvalar, låtit blicken stanna vid just
sådana stundom förekommande utslag av denna läras felaktiga
eller ensidiga tillämpning.
Det mål, vilket med hjälp av genomförd rationell
arbetsledning skall kunna uppnås, heter ökad produktion, men en
ökad produktion inom ramen av en given kvantitet materiel,
maskiner och arbete och alltså framkallad icke tack vare
företagets utbyggande utan genom en på alla områden skärpt teknisk
effektivitet.
Vid sina studier över det föreliggande problemet utgår Taylor
från det faktum, att med hittills tillämpade driftsystem en
oproportionerligt stor del av arbetstiden är improduktiv. Han
påvisar, att en noggrann undersökning på de allra flesta håll skulle
i detta hänseende blotta rent av skrämmande förhållanden och
siffror. Huvudskulden till denna bristande effektivitet lägger
Taylor, som nämnts, på systemet självt, och han framdrager ett
flertal anledningar till att detta icke har kunnat verka i annan
riktning.
Låt oss, för att först klarlägga detta, följa en ung man, vilken
beslutat att vinna sin utkomst som industriarbetare. Då han
under hittills rådande system söker sysselsättning, är det till
mycket stor del slumpen och en del yttre omständigheter som
avgöra, var han hamnar. Något verkligt yrkesval på grund av
läggning och lämplighet för det ena eller andra facket
förekommer i de flesta fall icke. Väl på sin plats lämnas han
i regel åt sig själv att lära sig yrkets hemligheter genom egna
iakttagelser eller i bästa fall under ledning av äldre kamrater,
vilka på sin tid erhållit motsvarande utbildning.
Yrkesskickligheten fortplantas sålunda genom tradition, och utvecklingen
sker till följd därav ofta i mycket olika riktningar på skilda
arbetsplatser. För en och samma arbetsoperation bliva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
