- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
236

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Taylorsystemet en grundval för industriens förnyelse. Av Olof Ribbing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

metoderna ofantligt skiftande och verktygstyperna legio. Att genom
ett rationellt studium och genom att bortamputera under
tidernas lopp uppkomna, onödiga utväxter få fram den verkligen
bästa och snabbaste metoden, därtill är hela systemet för
traditionsbundet — eller kanske snarare slentrianmässigt. Till
och med i Amerika möttes Taylor vid sina reformförsök av
starkt motstånd; huru mycket mer hårdarbetad kommer icke
den gamla världens genom sekler tilltrampade mark att bliva.

Vår man har emellertid erhållit sin del av den nedärvda
kunskapen och skrider till att praktiskt tillämpa densamma.
Är han — som vi förutsätta — en förstklassig arbetare och en
duktig karl, blir han säkerligen, trots sin slentrianmässiga
utbildning, snart slagen med häpnad över den långsamma takt,
med vilken arbetet bedrives av hans kamrater på platsen. Även
om man tar hänsyn till den hos de flesta människor från födelsen
nedlagda trögheten, är det alldeles tydligt, att arbetsfarten utan
nämnvärt ökad ansträngning skulle kunna betydligt uppdrivas.
Men tempot hålles avsiktligt nere. Det är detta fenomen, som
av Taylor omnämnes med det betecknande uttrycket
»systematisk tryning». Det faktum, att denna medvetna nedsättning
av arbetstakten vunnit allmän spridning, erhåller sin
psykologiska förklaring av hittills tillämpade avlöningssystem, de må
nu heta tid- eller stycklön.

I fråga om de områden, där tidlön tillämpas, är detta utan
vidare klart, då ju det eggande moment, som ligger i
möjligheten att genom större arbetsintensitet ernå högre inkomst, där
saknas. I de fall, där stycklön kommer till användning, och
där arbetarens inkomster alltså höjas i proportion till ökningen
av hans produktion, borde däremot, tycker man, förhållandet
bliva ett annat. Så är emellertid i regel icke fallet. Felet ligger
i bristerna hos det hittills tillämpade systemet. Då någon på
objektiv grund utförd undersökning av arbetsoperationerna icke
förekommit, har det varit hart när omöjligt att vid stycklönens
införande exakt bestämma, hur lång tid ett arbete verkligen bör
taga och att på grundvalen därav bestämma ackordet. Otaliga
äro de fall, där, till följd av bristande kunskap, orimligt höga
ackordspris från början blivit fastställda, och där sålunda efter
kort tids tillämpning en nedsättning visat sig av behovet påkallad.
Det är icke ägnat att förvåna, att arbetarna, varnade av dylika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free