- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
246

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Klassiska studier på svenska. Av Axel Boëthius - Ivar A. Heikel: Från antikens värld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

synpunkter och intryck från mångåriga Platoristudier, som vi skulle
vilja önska den största spridning bland dem, som nu studera Platon.

Beträffande Lönborgs Sokratesbild vill det synas anmälaren, som
om allt för många platonska drag inginge däri, som om bilden
därigenom idealiserats, blivit rikare, mer mångsidig, därför att författaren
ej med samma entusiasm och livfullhet tecknat för sig Platon och hans
tid. Mera attisk småborgare av en äldre typ, mindre universell, mer
stötande, plumpare, så tecknar sig för mig den evigt diskuterande och
kältande gubben på Athens gator — men (för att låna en bild från
Aischylos) skördande i sitt sinne en djupplöjd teg, med eldande
förvissning om människans förmåga till det rätta resande sina stränga krav
på ärligt genomtänkande, besinning och fast grund gentemot
vetenskaplig ytlighet, självsäkerhet och mångläseri. Med sin större bildning,
sin friare begåvning gjorde Platon detta gällande för nya vidder,
hänförd av Sokrates’ tro och sökande en fördjupad grund för den.

Frågan om vad som tillhör Platon eller Sokrates i de platonska
dialogerna är och blir förvisso lika evig som intresset för dem. Hava
vi här mera velat framhålla Platon i dem och kravet på en levande
bild av honom och hans tid som en ofrånkomlig förutsättning vid
deras studium, så åsyfta dock främst dessa rader att framhäva, att vår
litteratur med Lönborgs bok fått en personligt fattad, på starka
intryck och djupa studier grundad framställning av Sokrates. Det är
ett lyckligt sammanträffande, att denna enhetliga, skarpt tecknade bild
blivit tillgänglig samtidigt med den stora Platonöversättningen. För
läsaren av denna sistnämnda måste Lönborgs bok ha ett särskilt
intresse också genom de utmärkta skildringarna av dialogernas personer,
av deras öden och ställning i samhället — så långt man eljes kan
utröna något därom. Här — som ofta annars — skall läsaren i
Lönborgs bok fängslas även av stilen, som förmedlar till läsaren mycket
av den upptäckarglädje, som måste varit författarens, då han ur samtida
källor kunnat ösa den mängd av levande och fängslande drag, som
Athens storhetstid i hans framställning återfått.

*     *
*



Det är en händelse som ser ut som en tanke, att det rikssvenska
förlag som utgivit Helsingforsprofessorn Ivar A. Heikels Från
antikens värld
(Helsingfors 1920) på pärmen anbragt ett träsnitt
av en bland klassicismens stora antiker. Ty klassicistisk är den
principiella ståndpunkten i denna bok, omodern, om man vill använda detta
ominösa ord, utan känning med den linje som från Thorvaldsen för till
Rodin, eller rättare sagt med dess förutsättningar i vidgade studier av
främst grekisk konst. Scherrs ord om att Goethes Dorothea skulle
kunna för oss åskådliggöra hellensk skönhet och konst, »om ock allt
skönt, som blivit oss räddat från forntiden ginge under» — dessa ord
ha hos Heikel anspråk på gällande kraft, vilka efter vår mening
redan hans här anmälda bok med dess mångskiftande innehåll måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free