Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Dagens frågor
- Ett reaktionärt riksdagsbeslut
- »Världsspråket» i folkskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kommun ensam kan skapa resurser för ett verkligt uthålligt
skogsbruk, bolagsbildningen. Det lärer knappast kunna bestridas, att
de krafter, som syfta blott till det tomma, negativa, förbudet, äro
mäktiga nog för att den nu beslutade provisoriska lagstiftningen skall
kunna sägas stå på reaktionens tröskel.
»Världsspråket» i folkskolorna.
För någon tid sedan förspordes från Småland, att
ett större läraremöte efter att ha åhört en
framställning av hr Värner Rydén uttalat sig för införandet av engelskan
som studieämne i våra folkskolor. Det är blott alltför möjligt, att
när detta läses pedagogiska opinionsyttringar i samma riktning
föranstaltats i andra landsändar. Vilket värde man bör tillmäta dem kan
möjligen bli ämne för skilda meningar; men tydligt är, att när en
skolpolitiker av hr Rydéns kända energi och alltjämt avsevärda
inflytande utgör den drivande kraften, uppmärksamheten förtjänar
inriktas på vad som förberedes. Man måste nämligen livligt bestrida
den nog på en del håll företrädda meningen, att frågor av denna art,
om de också ej helt få betraktas som folkskollärarkårens enskilda
angelägenheter, likväl till huvudsaklig del böra överlåtas till samma
kår att efter dess omprövning och enligt dess fingervisningar vinna
sin »lösning». Det gäller här ett projekt av den räckvidd, att envar
för svensk folkbildning intresserad har rätt till ett motiverat omdöme.
Diskussionen behöver ej heller sväva ut i det blå, därför har hr Rydén
själv sörjt genom den betraktelse Världsspråket — kunna vi
bereda det plats i folkskolan? som han i höstas offentliggjorde i
en pedagogisk festskrift (Till Bengt J:son Bergqvist d. 5 oktober 1920).
F. d. ecklesiastikministern säger i denna betraktelse åtskilligt, som
mycket väl låter säga sig. Hr Rydéns sens commun räddar honom
i det stora hela från svårare överdrifter och ensidigheter; han är
fullt medveten om att saken har flere sidor, att betänkligheter
kunna resas; han anlägger också i argumenteringen för det mesta
ett jämnmått, som finner en passabel formulering för visserligen
ganska oemotsagda ting. Vad han har att förtälja om vår tids
tillväxande mellanfolkliga förbindelser, om de bredare folklagrens
ökade andel i dessa, om engelska språkets allt starkare ställning
liksom om dess pedagogiska företräden riskerar inga protester. De
anmärkningar, vartill hans utläggning ger anledning, beröra naturligtvis
ej dessa och liknande satser, om vilka hr Rydén falskeligen tror, att
de tillfyllest grunda hans praktiska slutsatser för den svenska folkskolans
räkning. Men redan i hans förberedande bevisning påträffas utsagor,
som få härledas ur skevsyn eller bristande underrättelser. När det
sålunda heter, att »t. o. m. på det religiösa området» på det yttersta
av dessa dagar kunnat skönjas »en begynnande utveckling till ett
omfattande internationellt samarbete», är det verkligen ganska dunkla
begrepp om världshistoriska sammanhang och förlopp, som komma
till uttryck. Särskilt att så utan förbehåll karaktärisera engelskan
som det språk, som öppnar vägen till den största facklitteraturen på
alla områden, kunde verkligen med fog diskuteras. Ännu mer blir man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0268.html
