Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Sjömaktens inflytande på Sveriges historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 259
senare tids svenskar kunna ha skäl att begrunda den framsynte
konungens ord; då han 1535 förmanade Måns Svensson Sonie och
Erik Fleming att väl akta flottan, »besinnandes, att om något
komme skeppsflottan vid, vore så gott som hälften af Sveriges rike
förlorat, och den skadan finge vi sent eller aldrig bot på». I nordiska
sjuårskriget, då Danmark, Lubeck och Polen samverkade för att söka
kväva den uppväxande svenska Östersjömakten, var det flottan, som
räddade landet och korsade fiendens planer på att spärra vår
tillförsel och härja de svenska kustprovinserna. Till Sigismunds
nederlag i striden mot hertig Karl bidrog ej oväsentligt, trots sin svaghet,
den svenska flottan, som avskar Sigismunds förbindelser med Stålarm i
Finland och även hindrade honom att hämta förstärkningar från Polen.
Omvänt blev under Kalmarkriget den svenska flottans absoluta
underlägsenhet under den danska en huvudorsak till krigets för Sverige
olyckliga utgång, trots enstaka lysande vapenbragder till lands. Gustav
Adolfs och Axel Oxenstiernas stora uppskattning av flottans betydelse
både för »fäderneslandets konservation» och utrikeshandelns
upparbetande ha ofta framhållits, och Munthe erinrar ytterligare om
det för avvärjandet av de farliga planerna på ett habsburgskt-katolskt
Östersjövälde betydelsefulla, att Wallenstein ej lyckades erövra
Stralsund och där skapa en kejserlig flottstation samt att Erik Rynning
hade tillräckliga sjöstridskrafter för att 1629 — 31 bevaka Wismar och
den lilla kejserliga flotta Wallenstein där utrustat för att hindra
Sveriges sjötransportförbindelser med tyska Östersjökusten.
De här anförda exemplen ur Munthes arbete på vad flottan
vid skilda kritiska tillfällen betytt för Sverige skulle kunna
mångfaldigas, och säkerligen kan från tiden efter 1640 flottans värde än
åskådligare uppvisas av denne outtröttligt flitige sjökrigshistoriker.
Därmed suppleras på ett tacknämligt sätt vår kännedom om gångna
tiders svenska öden. På nutida förhållanden innehåller hans bok
inga direkta hänsyftningar, men vid dess studium borde varje
eftertänksam läsare säga sig själv, att vad som gällt om förhållandena
vid Östersjön i svunnen tid alltjämt i det väsentliga bevarar sin
giltighet. Sverige är i den dag som är utsatt för många av de faror,
från vilka flottan fordom så verksamt bidragit att rädda det, och
det nyss slutade världskriget talar sitt tydliga språk om riktigheten
av amiral Mahans sats om sjömaktens i regel avgörande inflytande
vid mellanfolkliga konflikter. Under det världskriget pågick, tycktes
det ett ögonblick gå upp även för en större allmänhet, vilket
oskattbart värde våra kustfarvattens bevakning genom flottan hade för
neutralitetens och fredens bevarande. När den mest överhängande
faran lättade, så synes tyvärr detta intryck åter ha bleknat hos de
parlamentariskt makthavande. Kontrasten är stor mellan vår i fråga
om sjöförsvarets vidmakthållande så sällsport sorglösa samtid och
männen på 1630-talet, då rådet till svar på Axel Oxenstiernas erinran
om nödvändigheten att »med all makt förfärdiga flottan, som är
Sveriges styrka», gav uttryck åt sitt instämmande genom de ofta
18*. Svensk Tidskrift 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
