- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
287

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Press, pengar och politik. Av E. H. Thörnberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krafter i stånd att främja och utdana dem. Det väntades, att
pressen skulle träda i dessa krafters tjänst. Från den skulle friska
vindar draga rensande och stärkande över samhället och föra
med sig ädelt säde av kunskaper och medborgarintresse. Det
har även skett och sker. Men stundom driva de vindarna
framför sig tjocka virvlar av damm och rök; stundom sopa de bort
det goda vetet och strö ogräsfrön i fruktbar mark.

Under alla förhållanden ha tidningarna nått ett oerhört välde.
Den politiska utvecklingen har gett ett mäktiga inflytande åt
den typ, som vi här i Sverige kalla »gemene man», i Norge
»den almindelige Mand», i England »the average man» eller
»the man in the street» o. s. v. Och just han — eller hon —
är som enskild individ och ännu mer som medlem av den stora
flocken i hög grad mottaglig för pressens påverkningar. Bara
här i Skandinavien gå dagligen ut millioner tidningsblad med
uppgiften att hos skarorna egga instinkterna, stärka vanorna,
elda känslorna, organisera tänkandet. — Vi skola emellertid icke
tro, att det i första rummet är den allt mer vidgade rösträtten,
som under de senaste årtiondena till exempel här uppe i
Norden så väsentligt stegrat tidningsläsandet. De stora orsakerna
äro nyfikenheten och läskunnigheten i förbund med ensligheten
och entonigheten i våra dagars samhällsliv, modet såsom det i
kraft av imitationsbenägenheten sprider sig från land till land,
från klass till klass, massornas höjda levnadsstandard samt den
växande tidningsproduktionen, som genom agenters och
annonsers biträde alstrat ett ökat behov.

Det är för övrigt flerfaldiga nutida gestaltningar, som
samverka till att öka journalisternas samhälleliga roll. Det
sammanhänger framför allt med den moderna industriens väsen.
En intresseväckande iakttagelse har härvidlag gjorts av professor
Graham Wallas. I ett av sina arbeten — The Great Society
(1914) — påpekar han, att de politiska diskussionerna hålla på
att försvinna från arbetsplatserna. Kring mitten av förra
århundradet betraktades skomakeriet och skrädderiet såsom
särskilt »politiska yrken». Här arbetade man i små grupper utan
att störas av maskiners rassel och sus eller av mästarens
närvaro. Här kunde man språka även under det man arbetade.
Likaledes hade typografer och snickare tillfälle att någorlunda
obehindrat meddela sig med varandra. Men nu hämma
maskinerna på olika sätt samtalen. När arbetet är slut, går man ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free