Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20. 6. 1921 - Den offentliga verksamhetens utväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den offentliga [-verksamhetens-]
{+verksamhe-
tens+} utväxter.
DAGENS FRÅGOR
20. 6. 1921.
Det vore lyckligt, om någon statsvetenskapsman ville
ägna sig åt uppgiften att tolka statsverksamhetens
märkliga utveckling under det korta men omvälvande
skedet 1914—1921. Fram till sekelskiftet har man en sällsynt
fängslande sådan översikt, fastän med en mindre lockande titel, i
veteranen Diceys Lectures ön the Relation between Law and
Public Opinion in England during the 19th Century (1905), men
uppgiften behövde fullföljas i just hans anda. Detta innebär
emellertid först och främst självständighet i uppfattning gent emot alla
partidoktriner, och redan det villkoret är svårt att uppfylla.
Vad som har försiggått torde kanske kortast kunna uttryckas så,
att staten förlyft sig på sina uppgifter. Under kriget, särskilt under
dess första skede, var det faktiskt otroliga saker staterna förmådde
åstadkomma. Stödda på en effektivare förvaltning än de någonsin
i förgången tid haft till sitt förfogande och i de krigförande länderna
lyfta på en våg av patriotisk offervillighet och hänförelse, i de
neutrala åter stödda av individernas känsla av maktlöshet inför det
väldiga skådespelet, grepo regeringarna, genom sina tillfälliga eller
ordinarie organ, in i allt upptänkligt och åtlyddes till en tid såsom
aldrig förr. Ett litet men betecknande exempel från de krigförande
länderna (närmast Tyskland och Frankrike) är inströmningen av guld
till centralbankerna i utbyte mot sedlar, som hade ett väsentligt
lägre värde, vilket sammanhängde med den nära nog fullständiga
effektiviteten i exportförbudet på guld, som i ett par hundra år hade
ansetts omöjligt att upprätthålla i något land, där guldet förlorat i
värde jämfört med andra länder. Tendensen till universellt
statsingripande pådrevs av och fick samtidigt ett stöd i den mer eller mindre
socialistiska tankeriktningen, vars inverkan på lagstiftningen åt detta
håll redan Dicey för Englands del skildrat som karakteristisk i
tilltagande grad allt ifrån början av 1800-talets sista tredjedel. Det
tedde sig för människorna alltmer som det naturliga, att man ej
hjälpte sig själv, ej byggde på sin egen förtänksamhet, duglighet,
sparsamhet, utan i stället lät staten hjälpa alla och kanske närmast se
till att de slösaktiga, tanklösa och odugliga ej blevo lidande i
jämförelse med sina annorlunda lottade medmänniskor. Till sist kan
man ej förbise, att själva sammanslutnings- och monopoltendenserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
