Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Nationernas förbunds konstitutionella organisation. Av Åke Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONERNAS FÖRBUNDS KONSTITUTIONELLA ORGANISATION 349
bragts till sin lösning genom förbundet, av dess organ och enligt
dess metoder.
Det torde ur dessa synpunkter ej blott av förbundet utan
jämväl av svensk publik böra hälsas med tillfredsställelse, att
denna tidskrift velat anmoda en förbundets tjänsteman att
redogöra för förbundets organisation och arbetssätt. Två saker må
emellertid beklagas: dels att tidskriftens läsekrets säkerligen ej
är den miljö, som redogörelsen behövde nå, dels att min
ställning inom förbundet tvingar mig att vara så objektiv som en
konfessionslös småskola — så objektiv som man får utgå ifrån
att förbundets olika organ själva alltid äro.
Nationernas förbund är en sammanslutning av stater. Namnet
betyder härvidlag intet. Det är för övrigt teoretiskt sett
tämligen meningslöst att tala om ett förbund av nationer eller folk,
då såväl nationen som folket utåt kan manifestera sin vilja
endast som statsvilja. En erinran om skillnaden mellan
begreppen stat, nation och folk är här ej på sin plats; det nyss
gjorda konstaterandet har endast häft till syfte att om möjligt
avliva villfarelsen att ett folkens förbund skulle vara mer
»demokratiskt» än ett staternas och därför att föredraga: de tu äro
ett. Man har trott sig kunna åstadkomma ett folkens förbund
i motsats mot ett staternas genom att låta förbundsorganen
sammansättas av folkvalda ombud och ej av
regeringsrepresentanter. Detta är emellertid en lek med ord: ombuden måste,
oberoende av sitt ursprung, tala å statens vägnar, enär det endast
är staten såsom folkrättslig personlighet, som kan framställa
krav eller göra åtaganden å »folkets» vägnar.
Förbundet består för närvarande av 48 stater. Dessa äro i
främsta rummet de s. k. allierade makterna med undantag av
Hedjaz och Equador — den »associerade» makten, Amerikas
Förenta Stater, intar ännu en hållning vis å vis förbundet, som
man alltefter sin subjektiva läggning kan kalla för avvaktande
eller avvisande.
Därnäst består förbundet av de 13 stater som under kriget i
stort sett utgjorde de neutralas grupp. Dessa inbjödos vid
Versaillesfredens ikraftträdande den 10 jan. 1920, att före den
10 mars förklara sig utan förbehåll antaga förbundsakten, i vilket
fall de skulle betraktas såsom ursprungliga medlemmar;
samtliga de inbjudna gjorde en sådan förklaring. Men i två fall —
åtminstone — var det ej så alldeles helt med förbehållslösheten
24. Svensk Tidskrift 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
