- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
358

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Nationernas förbunds konstitutionella organisation. Av Åke Hammarskjöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358 ÅKE HAMMARSKJÖLD

kalla det, hållas på annan plats utsedd genom majoritetsbeslut
av församlingen själv eller av rådet, eller också på en plats som
godkänts för ändamålet av förbundsmedlemmarnas flertal.

Regeln om församlingens periodiska sammanträden i förening
med den princip som redan antagits i praxis och som snart
nog torde införlivas med förbundsakten, nämligen principen att
det är församlingen som definitivt beslutar om förbundets budget,
giver åt detta organ ett tryggat inflytande på ledningen av
förbundets angelägenheter och en stark kontroll över detsamma.
Vikten av att förbundets tyngdpunkt organisatoriskt sett
förlägges till församlingen kan ej överdrivas. Detta förhållande
utgör nämligen det bästa svaret på den förebråelse som så ofta
riktas mot förbundet i dess helhet, men som i själva verket med
något slags berättigande kan träffa endast dess andra
huvudorgan, rådet, nämligen de allierade stormakternas även
organisatoriskt överlägsna inflytande. Ett sådant inflytande förekommer
möjligen de facto men absolut icke de jure, där likställighetens
princip är strängt genomförd.

Förbundsakten inrymmer likartade befogenheter stundom åt
»förbundets medlemmar», stundom åt församlingen. Det kunde
vara av intresse att söka utreda förhållandet mellan dessa båda
begrepp, vilket synes i viss mån oklart: församlingen är ju
representationen för samtliga förbundsmedlemmar. I ett
tvivelaktigt fall — nämligen beträffande den artikel i förbundsakteii
som ifråga om den fasta domstolens upprättande talar om att
rådets förslag till stadga för denna domstol skall underställas
»förbundets medlemmar» — meddelade presidenten Wilson i
sin egenskap av fredskonferensens ordförande den delegation
som inför konferensen företrädde Sveriges intressen, att uttrycket
»förbundets medlemmar» borde anses synonymt med församlingen.
Rådet sände också sitt förslag till församlingen, som emellertid
efter att hava godkänt detsamma återförvisade det till rådet för
att genom dess försorg »underställas de särskilda
förbundsmedlemmarna för ratifikation». Först sedan ett flertal medlemmar
ratificerat, skulle stadgan träda i kraft, så att domstolen kunde
börja sin verksamhet.

De olika tolkningar av denna procedur som äro möjliga ha
sin stora betydelse för domstolens tillblivelse. Men de äro
dessutom av vikt ur den synpunkt, som för närvarande sysselsätter
oss. Om nämligen domstolsstadgan ej trädde i kraft genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free