Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5. 9. 1921 - Sparsamhet och premieobligationer - Kyrkopolitik och rättshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 383
de tre kronorna i guld och rött samt andra statens imposanta
em-blemer, täcka husväggarna och fylla tidningarnas annonsavdelningar
samt de stora skyltfönstren hos tillfälligt skapade agenter för den
ifrågavarande statsuppgiften. Naturligtvis framhålles i dessa prospekt
sparsamhetens stora betydelse och den ifrågavarande placeringens
egenskap att ge varje köpare en absolut säker och jämn avkastning
av hans sparsamhet? Kanske ej precis. Där utlovas i stället i stora
bokstäver — lotterivinster. Genom att köpa en lott för 50 kronor
eller t. o. m. ännu billigare för stunden, om man vill ta den på
avbetalning (!), kan man i varje dragning vinna ända till 200,000 kronor,
och sammanlagt utlottas för 6,000,000 kronor två gånger om året. I
den mest karakteristiska reklamaffischen, som förtjänar att man enligt
Fredrik den stores uttryck hänger den något lägre, heter det på
följande sätt, med olika fetstilar som ej här kunna återges: »Varje
sommar och varje vinter under 10 år kan Ni vinna upp till 200,000 kr.
Årligen 23,566 vinster å 6,000,000 kr.––––-Endast 28 kr. per
obligation behöver avbetalas för att Ni skall få rätt deltaga i lia
vinstutdelningen».
Särskilda sakkunniga för ekonomisk upplysning ha nyligen tillsatts
av Kungl. Maj:t och gjort nytta i vissa riktningar; de måste väl antagas
ha blivit hörda i ärendet, men egendomligt nog har man likväl glömt
att i prospekten ytterligare sätta ut, hur stora chanserna äro för
köparen av en lott att få 200 000-kronorsvinster och hur stora att draga
niter. En dylik försäkringsmatematisk beräkning i populär form
hade varit äkta ekonomisk upplysningsverksamhet, den skulle ha varit
till verklig nytta för att visa folk vad de lia att vinna på dylikt och
annat lotterigeschäft. Men av någon anledning har staten ej ansett
detta tillfälle, där det dock gällt något så ekonomiskt som placering
av sparmedel, opportunt för ekonomisk upplysning. Sparsamheten
har i stället fått ett hugg i ryggen så gott som något, och staten
genom sitt organ Riksgäldskontoret har satt sig för att ockra på
spelpassionen, på ivern efter vinst utan arbete och sparsamhet, på
okunnigheten i ekonomiska ting och likgiltigheten för ordnad hushållning.
Det är sparsamhetskampanjens epilog.
Under det att formerna för det politiska livet hos
oss omskapats på ett mera brådstörtat sätt än vad
man ännu för några år sedan ansåg möjligt, ha det kyrkliga livets
former förblivit märkvärdigt orubbade alltsedan ståndsförfattningens
upphörande. Förändringarna i de religösa åskådningarna och i kyrkans
faktiska ställning äro dock säkerligen rätt väsentliga. Den
häpnadsväckande lätthet, varmed i ett flertal andra länder de kyrkliga
auktoriteterna under de senare årens skickelsedigra händelser skjutits
åt sidan, tyder på ett omfattande och avgörande undermineringsarbete,
varav vi förr. eller senare måste få känning. Här kan ej bli fråga
om vilka värden som förlorats eller vilken vinst ett genombrott av
»modernismen» inom vår kulturvärld innebär. Kraven på en
om-reglering av förhållandet mellan kyrka och stat påkalla emellertid
Kyrkopolitik oeh
rättshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
