Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En ensam röst i Ålandsfrågan. Av Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 ERIK HEDÉN
I stället bröto vi den enhälliga fronten härhemma. Främst
ha därför liberalerna skulden.1 Man kan ej undgå intrycket
att de sökte bota den dåliga stämning som deras alltmer
höger-färgade ekonomiska politik väckt hos folkens breda lager genom
att vädja till dessas instinktiva rädsla för varje konflikt utan
hänsyn till rätten. Det är därför ett av de få glädjande tecknen
i nutidens Sverige att se liberalernas trots allt oavlåtligt växande
oomtyckthet hos folket.
Men ej heller högern stod enhällig på Ålands och Sveriges
sida. Vissa av dess män och tidningar, exempelvis Nya
Dagligt Allehanda, ha ärligt och energiskt åtagit sig Ålands sak.
Men andra ha endast med djupa bugningar och ängsliga
förbehåll vågat opponera mot Finland, och enstaka högermän ha
direkt tagit dess parti. Med stor smärta måste man till dessa
räkna Harald Hjärne, och med icke mindre smärta ser man att
hans lärjungar även därvidlag följt honom, i strid mot hans
egen forna och äkta lära. Att högern är socialt konservativ
får man finna sig i; det är den i alla länder. Men om högern
i ett land är nationellt likgiltig, samtidigt som vänstern börjat
bliva socialt likgiltig — vilket just nu är fallet hos oss — så
gälla Rydbergs ord: »då vill jag råda profeten att sia olyckor».
Ej heller socialdemokraterna äro utan skuld i Ålandsfrågan.
Fyra av dess män sutto i den regeriug som utan villkor
erkände Finland, och ingen framskjuten socialist protesterade.
Dock har arbetarnas hållning i Ålandsfrågan varit så starkt
nationell som man överhuvud kan begära hos en klass, vilken
ej rimligtvis kan vara den ledande i nationella spörsmål. Att
de socialdemokratiska arbetarnas hållning icke enbart har varit
dikterad av deras vrede mot vitfinnarna, framgår redan av en
jämförelse med våra bolsjeviker, vilka hatade vitfinnarna vida
mer men dock intagit en vacklande och stundom ovänlig
hållning mot Åland — ty de ha till varje pris velat taga parti mot
Sverige. Lägger man härtill att socialdemokraterna, hur
oriktig än deras ståndpunkt i försvarsfrågan må förefalla högern,
dock troget följt en utpräglat försvarsvänlig ledare, jå rent av
stå till höger om Lloyd George så till vida som de godtaga
allmänna värnplikten, samt att de skonat Sverige från de våld-
1 När prof. Heckscher prisar dem vilka togo Finlands parti mot Sverige,
glömmer han — ovisst av vad skäl — Dagens Nyheter. Denna samtida har dock i
viss mån gottgjort skadan genom att prisa honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
