Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Folkskolans plan för kristendomsundervisningen. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLANS PLAN FÖR KRISTENDOMSUNDERVISNINGEN 415
riktning. Ty finns det något, som är ägnat /att undergräva å
ena sidan skolfolkets arbetsmod, å andra sidan förtroendet för
skolan, så är det väl, ifall man av skolan fordrar sådant, som
den enligt sakens natur inte kan uträtta.
Och — för att återgå till den punkt i undervisningsplanen,
som gav uppslaget till dessa mera principiella betraktelser —
saken blir inte bättre, genom att den ifrågavarande
sammanfattningen av den kristna tros- och livsåskådningen blivit knuten
vid Jesu bergspredikan. Såvitt jag vet, förelåg, när
författningen kom ut, ännu intet försök att behandla bergspredikan på
detta sätt. Och detta kan ingen undra på, som i någon mån
har försökt tänka sig in i de svårigheter, som bergspredikan
erbjuder tolkningen såväl i sina enskildheter som i sitt allmänna
sammanhang och syfte. Således — den uppgift, som planen
tilltror varje lärare att lösa på egen hand, den är inte bara i
och för sig oerhört svår, utan den är sådan, att föregångare och
vägledare totalt saknas — eller åtminstone saknades, när lagen
kom ut.
Saken har också en annan sida. Det var enligt min mening
riktigt att fråntaga inte bara katekesutvecklingen utan också lilla
katekesen dess monopoliserade ställning såsom ram för
undervisningen om den kristna tros- och livsåskådningen. Men det
var inte riktigt att ersätta detta monopol med ett annat. Det
är möjligt, att en eller annan lärare i -bergspredikan finner den
naturliga ramen för meddelandet av en efter barnaålderns
mottaglighet och behov lämpad sammanfattning av den kristna
tros-och livsåskådningen; må han då få göra ett försök. Men
varför skola de många, som inte finna denna ram naturlig, tvingas
in i den? Jag är livligt övertygad därom, att katekesens
impo-pularitet till stor del har berott på dess monopolställning. För
min del har jag i många år gjort gällande, att lilla katekesen
på grund av sin egen beskaffenhet icke ger någon lämplig ram
för vår tids kristendomsundervisning, och talat för att dess
monopolställning skulle brytas. Men detta har jag gjort i den
pedagogiska frihetens namn, inte för att få en uniform utbytt mot
en annan. Och med insikt i hur svårt det är att — även med
blick för katekesens brister — skapa något, som avgjort bättre
än denna motsvarar våra barns behov, har jag alltid räknat
med den möjligheten, att en frihet att gå andra vägar än
katekesens ingalunda överallt skulle användas, utan att man mången-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
