Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 25. 10. 1921 - Arbetslöshetsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 DAGENS FRÅGOR
regeringsskiftet lär emellertid arbetslöshetsfrågan komma att spela en
sådan politisk roll, att en återblick på sommarens händelser inom
detta område torde vara motiverad.
Då den första arbetslöshetspropositionen i mars framlades,
ansågos utsikterna på arbetsmarknaden ännu så ovissa, att
kommissionen och regeringen icke ville binda sig vid ett fixerat anslagsbelopp
för innevarande år utan förbehöllo sig att längre fram under
riksdagens lopp återkomma. Så skedde ock genom en ny proposition
i maj månad, där med hänsyn till massarbetslöshetens sannolika
fortvaro under återstoden av året arbetslöshetskommissionens
hjälp-program utvidgades till att omfatta 15,000 nödhjälpsarbetare och
15,000 understödda. Härför äskades ett belopp av sammanlagt 34,5
millioner kronor, vartill kommo de 9 millioner kronor, som de
affärsdrivande verken krävde såsom extra anslag för att icke behöva
alltför mycket reducera sin personal. Det nuvarande systemet för
arbetslöshetspolitiken i Sverige blev i samband härmed underkastat en
mera ingående granskning från riksdagens sida. Det befanns
därvid, att enhällighet rådde om principerna för densamma.
Socialdemokraterna opponerade sig endast beträffande anslagsbeloppens
storlek, som de önskade höjda, samt ifråga om en differentiering av
nödhjälpslönerna efter dyrorter. Med undantag av några frireligiösa
riksdagsmän i andra kammaren höllo dock de borgerliga partierna
samman med det resultat, att regeringspropositionerna oförändrade
antogos av båda kamrarna. Nyheterna för året voro införandet av
en ny hjälpform, statsbidrag för beredande av hyreshjålp åt
understödda arbetslösa, samt den äntligt åstadkomna avskrivningen av det
s. k. »dyrtidsanslaget», varav nu endast återstår ett anslagsbelopp
av 500,000 kronor för innevarande och lika stort belopp för nästa
år för »lindrande av nöd». I överensstämmelse med regeringens
och kommissionens uppfattning underströk också riksdagen, att
nödhjälpslönerna böra vid varje särskilt tillfälle och på varje särskild
ort understiga på öppna arbetsmarknaden gällande löner, varför
regeringen bemyndigades att, i händelse av prisnivåns och lönernas
fortsatta nedgång, vidtaga däremot svarande reduktion av
understödsbelopp och nödhjälpslöner.
I den mån depressionen inom näringslivet blivit den allt annat
överskuggande frågan i vårt offentliga liv, har också dess sociala
följd, arbetslösheten, trätt starkare i förgrunden.
Arbetslöshetskommissionen har på sitt område blivit en efterträdare till de
beryktade F. H. K. och B. K., och det vore synd att säga, att den på
arbetarhåll är populärare än nyssnämnda institutioner. De
arbetslösa synas nämligen omöjligt kunna få klart för sig, att det djupare
besett är till deras eget bästa, om det nuvarande olidliga läget
på arbetsmarknaden icke får fastlåsas genom så höga
understödsbelopp och nödhjälpslöner, att den enskilda företagsamheten
därigenom skulle kunna hämmas. Arbetskraftens rörlighet måste
bibehållas, så att det för de arbetslösa alltid skall vara fördelaktigare
att taga anställning i ett vanligt företag än vegetera på statsunder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
