Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 25. 10. 1921 - Politiken gent emot Finland 1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 449
ansvaret. Tilltaget är förbluffande. Ty han borde ha mycket goda
skäl att söka låta glömskans slöja vila över de tiderna. Men det
har onekligen haft det fördelaktiga med sig, att från skilda håll
minnesgoda röster låtit höra sig, som återupplivat hågkomsten av
tilldragelserna och slagit fast vissa grundläggande fakta, dem ingen
apologi skall kunna bortskymma. Det kan icke skada att även här
erinra om några av dem.
Hr Edén tog denna sömmars svenska nederlag i Ålandsfrågan till
utgångspunkt för sin apologetik och lade an på att söka hävda, att
»hjälp åt Finland» 1918 icke skulle »gett Åland till Sverige». Omen
sådan sats kan uppenbarligen ingen stringent bevisning föras, i varje
fall icke med det material, som hittills står till buds. Men
problemet upplägges felaktigt, om man riktar in det endast på en så
tillspetsad sats. Frågan, i vad den angår Åland, gäller, om den Edénska
politikens hållning 1918 var sådan, att den underlättat eller försvårat
en för Sverige lycklig lösning av Ålandsfrågan. Svaret är
ofrånkomligt: Ålandsfrågans lyckliga lösning försvårades genom den
politiken utomordentligt. Vill man ha ett tydligt bevis därpå, finnes det
hos Ålandsrapportörerna, när de bland politiska skäl för Ålands
bevarande åt Finland framhålla, att man icke finge »glömma de tjänster,
som Finland gjorde andra på samma gång som sig självt, då det
efter eii blodig kamp tillbakaslog den bolsjevistiska kommunismens
anfall». Den europeiska tacksamheten mot Finland fördes här fråm
såsom ett vägande motiv; hr Edens politik bär ansvaret för att icke
ett uns av den tacksamheten kunnat riktas mot det Sverige, vars
talan han förde. Men ej nog med detta. Hr Edens politik 1918 visade
för all världen bilden av ett land, som ej inför de enklaste humanitära
krav och sina mest elementära intressen vågade lyfta ett finger av rädsla
för mycket små risker. Ett gammalt rike, som av feghet och
bekvämlighet önskar bli satt på undantag, räknar man ej vidare med, allra
minst i orostider. Utgången i Ålandsfrågan har obestridligen varit
ett politiskt nederlag för Sverige; även därtill har då politiken från
1918 väsentligen bidragit. Det stannar tyvärr ej ens härvid. Den har
gjort än ytterligare skada, eftersom den, framför allt annat, bidragit
att grumla förhållandet mellan Sverige och Finland och därigenom
försvårat en lycklig lösning även av många andra problem vid
Östersjön än det åländska.
I den Edénska apologien sken emellertid också igenom, att även
dess författare i grunden icke var så viss om riktigheten av sin tes
om oskadligheten för Sverige av dess hållning gent emot Finland
1918. Ty om den tesen vore självklar, behövde ju alls intet sägas
till försvar för vår overksamhet. Nu åter skedde raka motsatsen:
skäl staplades på skäl för att visa, att vi absolut ingenting annat
kunnat göra. Men även dessa skäl voro lika falska som tesen och
innehöllo, såsom pressdiskussionen visat, den ena oriktigheten efter
den andra.
Hr Edén började med att påstå, att den finländska revolutionen
delade hela det finländska folket i två stora läger. En finländsk kri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
