Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - En modern svensk antologi. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 509
likhet med många andra i litteraturhistorien vedertagna fackuttryck
i och för sig ej är särdeles lyckad må gärna medgivas, men å andra
sidan ger den ingen anledning till något egentligt missförstånd och
kan väl därför utan våda användas åtminstone som provisorium. De
författare, som Steffen grupperat under denna gemensamma överrubrik
äro Martin Koch, Dan Andersson, Erik Lindorm, Harry Blomberg,
G. Hedenvind-Eriksson, Ragnar Jändel m. fi. Urvalet ur gruppens
diktning är mycket ojämnt; schablonmässigt och osjälvständigt står
sida vid sida med värdefullt och originellt. Men utan tvivel skulle
intrycket ha varit starkare om Martin Koch, riktningens utan fråga
främsta representant, varit bättre företrädd, och om därjämte även Fabian
Månsson, Dan Andersson och Ivan Oljelund medtagits. Alldeles bortsett
från specifika sociala synpunkter är det orimligt att förbigå ett arbete så
egenartat och fängslande som Rättfärdiggörelsen genom tron, helst som
bland dess situationsskildringar finnas flera, som utan attverka alltför
mycket ryckta ur sitt naturliga sammanhang skulle kunna införas i
en antologi. Man får icke riktigt klart för sig om denna Steffens
avvisande hållning gent emot Fabian Månsson beror på förbiseende
eller underskattning; i vilket fall som helst är den emellertid att
beklaga. Alltför frikostig både på erkännande och utrymme är han
däremot i fråga om ett par av gruppens övriga representanter, vilkas
alstring knappast kan sägas hålla måttet inför en strängare formell
granskning. Varken Hedenvind-Eriksson eller Ragnar Jändel ha över
huvud taget ännu nått den ställning som berättigar dem till en plats
i en antologi, och man gör lika litet dem själva som den läsande
allmänheten någon tjänst genom att på detta sätt överdriva deras
betydelse.
Slutomdömet om Steffens arbete måste sålunda bliva att det har
större betydelse för kännedomen om rektor Steffen än för kännedomen
om den moderna svenska litteraturen. I och för sig har författaren
till dessa rader, som i det föregående framhållits, intet att invända
mot den personliga principens tillämpning inom antologilitteraturen;
men att i likhet med Steffen till grund för sitt urval lägga ett snävt
fattat naturalistiskt program är tydligtvis alldeles olämpligt. Minst
av allt passar ett dylikt arbete för användning vid skolundervisningen.
Skall man över huvud taget, vilket för övrigt torde vara mer ån
diskutabelt, draga in dagslitteraturen inom skolans råmärken, måste det ske
under ledning av en personlighet mindre doktrinär till sin litterära
uppfattning än utgivaren av här föreliggande verk.
O. Wieselgren^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
