- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Elfte årgången. 1921 /
519

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 5. 12. 1921 - Ett romerskt försök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DAGENS FRÅGOR 519

om den också vid nyktert betraktande av tingen alls ej har att förete
några imponerande resultat. Tillkomsten av ett katolskt språkrör
här i landet gör visserligen inga spanska nätter och innebär
ingenting vare sig otillåtligt eller skräckinjagande, men kan i allt fall
antecknas som ett symtom på att intresset stegrats också för de mest
hårdbrutna markerna. Ett ännu tydligare vittnesbörd härom erbjuder
biskop Ritters uppträdande. Känd som en utpräglad fridens man
och personligen värderad ej blott av trosfränder har han låtit förmå
sig till att sätta det apostoliska sigillet under ett budskap till hela
den svenska allmänheten. Ty att detta är meningen kan man icke
misstaga sig på, sedan inlagan till skolöverstyrelsen i största
omfattning distribuerats till läroanstalterna landet runt.

Det är emellertid icke i egenskap av sitt kyrkosamfunds främste
man i Sverige utan endast och allenast som opartisk sanningsvän
han tagit till orda, om vi få tro hans mycket bestämda förklaring.
Men något övertygande intryck av den rena objektivitetens nitälskan
lyckas skriften icke meddela åt läsaren, åtminstone icke åt någon
annan läsare än den, vars ställning till problemen influeras av
titelsidans auktoritativa romerska ornat. Det är något symboliskt i
denna ärligt åsatta ämbetsprägel; argumenteringen ansluter sig
oförbehållsamt till ursprungsbeteckningen. Att här tillämpa det gamla
ingångsspråket: intrabit ut vulpis vore därför föga rättvist; men ännu
mindre rimligt skulle det förvisso vara, om man från någondera
sidan, i form av en blyg förhoppning eller av alldeles motsatta
grunder, ville tänka sig fortsättningen i ett aningsfullt: regnabit ut
leo. Om skriften blott avsett att väcka uppmärksamhet, så är syftet
till fullo vunnet, men det förefaller som om dess upphovsmän
därutöver sannerligen ej borde känna sig manade att rosa marknaden.
Den förtjänsten har inlagan till skolöverstyrelsen obestridligen haft,
att den blottat och åskådliggjort skillnaden i utgångspunkter just
ifråga om bedömningen av vad som är eller icke är objektiv historisk
sanning.

Någon apologetik i ordets ursprungliga och teologiska betydelse
behöver nämligen icke alls framkallas av de anmärkningar biskop
Bitter andragit mot framställningen av romersk-katolsk lära och
praxis i våra läroböcker i historia och kyrkohistoria. Tvisten är
naturligtvis reducerad till vad som med historiska fakta låter förena
sig och gäller icke karaktäriseringen av våra dagars romerska
kristendom, sådan den exempelvis förkunnas och efterleves i Sankt Eriks
församling i Stockholm. Man får finna sig i att föra diskussionen
på historiens grundval, när man framträder som kritiker och
reformator av skolundervisningen i historia; katekeser av anno 1917
besitta ett mycket ringa värde som källskrifter till reformationstidens
åskådningar. I alla de stycken som klagoskriften själv skjuter i
förgrunden — i mindre grad beträffande några av dess utfyllande
detaljanmärkningar — kan det utan mannamån och alldeles
lidelsefritt fastslås, att den avgjort misslyckats att styrka sin tes: att vår
skolundervisning i stor skala opererar med vanställningar av romersk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:23:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1921/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free