Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 5. 12. 1921 - Den nya evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 DAGENS FRÅGOR
mekanisk åtgärd. För att den vid gudstjänsten använda texten icke
skall framstå som ett ur sitt sammanhang utbrutet bibelcitat kräves
oftast en omredigering av dess begynnelseord och pronomina och
andra småord som syfta på något som i bibeln står före perikopen.
På denna formella redaktion har nedlagts stor omsorg och man har
genomgående följt bestämda principer, hämtade ur gammal svensk
tradition från 1500-talet, som i sin tur bygger på den medeltida. Så
t. ex. inledas evangelierna i behövliga fall med orden: »Vid den
tiden» (in illo tempore); de ur apostlagärningarna hämtade epistlarna
med »I de dagarna» (In diebus illis); epistlar ur de paulinska breven
med »Käre bröder» (Fratres) o. s. v. Man konstaterar också med
tillfredsställelse en del rent typografiska anordningar. Så ha t. ex. de
gamla epistlarna och evangelierna, som ju stamma från den
medeltida kyrkan, framhäfts i förhållande till de hos oss 1860 införda nya
årgångarna texter genom större typer och större mellanslag.
En nyhet som genast faller i ögonen, är att varje sön- och
helgdag liksom också varje text har blivit försedd med sin särskilda
överskrift eller rubrik, varmed man uppenbarligen velat ge uttryck
åt söndagens betydelse i kyrkoårets sammanhang och textens
innehåll och den huvudtanke eller huvudsynpunkt, under vilken detta
naturligen inordnas i detta sammanhang. Dessa rubriker synas vara
utformade med stor omsorg och skicklighet och ger åt föreställningen
om kyrkoåret ett konkret innehåll, liksom det gör intrycket av hela
evangelieboken mera personligt och levande. Visserligen har härmed
införts i denna ett subjektivt moment, som kunde väcka
betänkligheter såsom möjligen i det följande bindande den svenska predikan,
men såväl sättet, varpå saken utförts, som den vinst, rubrikers
införande otvivelaktigt medför för evangeliebokens användning i den
enskilda uppbyggeisens och kristendomsundervisningens tjänst, torde
göra, att man med glädje och tacksamhet kan hälsa denna nyhet.
Den nya evangelieboken innehåller icke en ny serie texter.
Försök att åstadkomma en dylik, som gjorts under senaste årens
förarbeten, hade visat, att det icke lät sig göra att få en efter samma
principer som de föregående utvald, med dessa likvärdig ny
textserie. Men därmed är icke sagt, att den nya evangelieboken icke
tillmötesgår det intresse, som legat bakom dessa försök. Med den har
nämligen en ganska genomgripande revision av de 1860 tillfogade
årgångarna texter genomförts. Och genom denna, som i främsta rummet
bestått i en del omflyttningar, uteslutningar och tillägg av textdelar, utförda
för att giva ett bättre uttryck åt söndagarnas ställning i kyrkoåret
och att tillgodose praktiska homiletiska krav, har även beretts plats
åt en del nya texter. De mindre högtidsdagarna ha nu också
försetts med tvenne fullständiga serier nya texter. De nya perikoper,
som sålunda infogats, uppgå till ett 40-tal, av vilka det alldeles
övervägande antalet placerats som aftonsångstexter. Någon större
rubbning i fråga om högmässotexter föreligger alltså icke.
I samband härmed bör också omnämnas, att den samarbetning
av berättelserna om Kristi lidande, över vilken det predikas under fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
