Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Harald Hjärne. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under Karl XII eller det bysantinska riket som medelpunkt för sina
studier och följer ej Polens strävanden efter statlig tillvaro med
oavlåtligt intresse. I själva verket torde det bland alla länders och
tiders historiker vara svårt att finna någon, som med större
omsorg strävat efter att rekonstruera just de moment i besegrade
staters och kulturkretsars insats som segerherrarna i den yttre
striden medvetet och omedvetet bemödat sig att utplåna. Han
framlägger en lång serie orimligheter i den bild av Hannibals
verksamhet som den romerska traditionen lämnat oss i arv och
betonar, hur litet den yttre framgången visar om de olika
historiska insatsernas verkliga betydelse för eftervärlden. Men väl är
han ivrig att till samtidens varning framdraga de försummelser,
t. ex. av den polska adeln, som möjliggjorde en förstörelse av vad
som hade värde för mänskligheten. När det gäller att inskärpa
pliktbegreppet — då undanskjutes visserligen ej nederlagets
betydelse, men endast på grund av sin beviskraft i fråga just om
försummade plikter.
Denna det samfällda ansvarets synpunkt är också
bestämmande för Hjärnes tolkning av de många antagna
»naturnödvändigheterna» i historien. »Rasteorier», »geopolitik», all slags politisk
dogmatik är för honom en styggelse. Kulturen, nationaliteten,
fosterlandskärleken äro ansvariga människors verk, ej utflöden av
viljelösa och oemotståndliga naturföreteelser. »Folkets inbördes
samkänsla under fäderneslandets hägn var ett alster av
statsmaktens hälsa och dess faktorers uppnådda jämnvikt, ej ett utflöde av
ärvda drifter eller av frändskapsband och grannskapsvanor.»
»Nationaliteten är ett väsen av andlig art, som skapas av
generationers gemensamhet i kulturtraditioner, vare sig dessa nu bestå i
språk, stat eller religion.» »Vilja vi förstå vår egen uppgift i det
samhälle, som har fostrat oss och hägnar våra liv, då måste vi
besinna, att denna uppgift är blott en länk i den stora
arbetskedja, som efter fritt val, men med järnhårda band för valets
följder, förbinder oss ej blott med det samtida livet utan ock med
osedda släkten både före oss och efter vår bortgång.»
Och till sist är samma grundtanke också förklaringen till
Hjärnes uppfattning av personligheten. Man skulle kunna säga, att
den enskilde, individen, aldrig står i medelpunkten av hans
framställning, och dock har han gång på gång behandlat sådana
människor som Gustav Adolf, Karl XII, Napoleon och Bismarck. Ty
det samfällda ansvaret är vad det gäller, och dessa individer, hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
