Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hippokrates och hans tid. Av C. D. Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Icke så särdeles långt från Kos på en från Mindre Asien i
havet långt utskjutande udde och en därtill gränsande ö ligger
staden Knidos, berömd för tre saker: den triopiske Apollons
tempel, Praxiteles’ Afrodite, »den knidiska», för oss bekant genom
antika kopior, och slutligen för sin läkareskola.
Åtskilliga skrifter i ovannämnda kodex äro knidiska, t. ex.
de gynekologiska, och anmärkningsvärt är, att de s. k.
hippokratiska skrifterna ofta skarpt polemisera mot varandra. Då de
äldre upplagorna icke uppfylla nutidens skärpta fordringar på
textkritik, framlades 1904 en plan att under ledning av
akademierna i Berlin, Köpenhamn och Leipzig utgiva ett Corpus
Medicorum Graecorum. En av medarbetarna i detta stora företag
är vår lärde språkforskare, professor Ernst Nachmanson,
författare till Hippokrates och hans tid (Gebers förlag, 1921),
vilket arbete legat till grund för föreliggande uppsats. I
sammanhang med sitt kritiska arbete med Hippokrates och hans gamle
lexikograf Erotian har Nachmanson haft den goda idén att
utgiva ett närmast för läkare men även för andra intresserade
njutbart, populärt arbete om Hippokrates och de honom med
mer eller mindre skäl tillskrivna skrifterna. Ingen kunde vara
mer vuxen denna uppgift än Nachmanson, och då författaren i
företalet ursäktar sig för att han, en icke läkare, vågat att inför
en åhörarekrets av uteslutande läkare tala om Hippokrates —
ämnet behandlades först i ett föredrag i Svenska Läkaresällskapet
— så torde han på grund av den tacksamhet, varmed arbetet i
sin nu utvidgade form mottagits just inom dessa kretsar, förstå
vilket verkligt vägande inlägg han gjort för läkarbildningen i vårt
land. Intresset för medicinens historia är nämligen tyvärr icke
särdeles stort bland våra praktici. Skälet är endast skenbart:
vi sakna tid. Det behövs endast att intresset väcks, så får man
nog också tid att tillfredsställa det[1]. F. ö. måste man förvåna
sig över den insikt i medicinens historia, som förf. besitter och
vari han säkerligen övergår större antalet av läkarna.
I förf:s orienterande redogörelse för Hippokrates’ levnad stöter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
