Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Katolicismen i våra läroböcker. Av G. Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KATOLICISMEN I VÅRA LÄROBÖCKER
AV DOCENT G. LJUNGGREN
Det är mig ej bekant, i vad mån publiken i de bredare lagren
känt sig imponerad av den argumentering, som biskop Bitters
mycket omskrivna inlaga till Skolöverstyrelsen använder för
sina syften. I varje fall har man från förf:s håll visat sig
angelägen om den stora opinionens vinnande och exempelvis
genom masspridning bland landets folkskollärare sökt skaffa sig
så bred basis som möjligt för den under stora åthävor igångsatta
operationen. Vad man syftade till är ganska oklart — knappast
kan man ha väntat sig realiserandet av tanken på en statlig
kontrollkommission med ultramontana bisittare — endast så
mycket synes uppenbart, att det ej var fråga om en objektiv
och vederhäftig diskussion av de påtalade punkterna i
belysning av vetenskapens senaste resultat. Man torde näppeligen
ha tänkt sig att slaget skulle så kraftigt pareras, utan hyst några
grumliga förväntningar om ett slags uppluckring av jordmånen
blott genom att en aktion kom till stånd.
I det följande skall jag söka att något mera ingående än vad
vanligen skett i dagspressen konfrontera den biskopliga inlagans
sakuppgifter och bevisning i allmänhet med de resultat, som
en fördomsfri vetenskaplig prövning ger vid handen. De
punkter, som i läroböckernas närvarande behandling i synnerhet
gått herr biskopen till sinnes, äro avlaten, helgondyrkan och
jesuitorden. Vi måste här inskränka oss till dessa tre.
Först då avlaten. Redan förut har i denna tidskrift
framhållits det otillåtna i att använda nutida kyrklig praxis och
läroformulering såsom måttstock för bedömandet av den epok,
som härvid närmast är i fråga, medeltiden. Medan f. n.
penningavlaten är så gott som avskaffad, var ju under medeltiden
sakens finansiella sida den mest framträdande. Härom mera
sedan. Biskop Bitter vill nu emellertid göra avlatstanken mera
smältbar för sina protestantiska läsare genom att inskärpa, att
avlaten »ingenting annat var än en eftergift av timliga
syndastraff, vilken, efter redan förlåten synd, av kyrkan meddelas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0054.html
