- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
45

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Katolicismen i våra läroböcker. Av G. Ljunggren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATOLICISMEN I VARA LÄROBÖCKER 46 .

oss utom bolsakramentel» (s. 8). Tonvikten ligger här på
timliga i motsats mot eviga straff. För genomsnittsprotestanten
innebär väl knappast denna definition någon närmare invigning
i avlatsteoriens mysterium. Snarast gå väl tankarna i den
riktning, som anvisas av en katolsk uttolkare i Svenska
Dagbladet, visserligen ingen teolog av facket, men en representativ
laicus, påvlige kammarherren markis Lagergren. Enligt honom
betydde avlaten efterskänkande av de kyrkliga botstraffen, när
de i sin gamla skärpa blevo omöjliga att upprätthålla i en
mo-därnare tid. Då uppfann kyrkan metoden att förändra straffen.
Detta skedde genom avlaten, för vars vinnande de pålagda
prestationerna avpassades efter individuella synpunkter för alt
så verka uppfostrande.

Jämte det oriktiga i detta senare påstående om avlatens
betydelse såsom individuellt fostringsmedel — avlaten har alltid
till skillnad från de analoga redemptionerna och
kommutatio-nerna inneburit ett generellt förfarande och därmed ett klart
förytligande av själavården — träffar herr L:s apologi endast i
mycket reducerad mån det verkliga förhållandet. Ty här tages
endast sikte på den uppfattning, som kan betecknas såsom
avlatens oskyldiga barndomsår, då också utdelandet därav skedde
med erkännansvärd sparsamhet. Däremot lämnar denna
framställning alldeles ur räkningen den teori, som för den senare
medeltida praxis blev avgörande. Den har skapats först på
1200-talet under den katolska dogmatikens klassiska århundrade
av den s. k. högskolastiken. Man lärde nu, all genom den
absolution, som följde på bikten inför prästen, skedde ell
upphävande av syndens skuld och alt samtidigt härmed de straff,
som syndaren bort utstå i helvetet, förvandlades till timliga
straff. Dessa senare skulle avtjänas både under livstiden och,
då denna ej enligt vanligheten räckte till, i skärselden. Man
rörde sig nämligen med strafflaxor från de gamla kanoniska
bolböckerna, som kunde driva straffet till en höjd av flere
hundra år. De böner och smärre botövningar, som vid bikten
ålades, räckle till försoningen härav ej långt. Här var det nu,
som avlaten skulle träda in och fylla lomrummet. Avlaten
saltes i främsta rummet i relation till de straff, som väntade
även den ångerfullaste bolkandidat i skärselden, vilken plats i
folkmedvetandet och i den populära förkunnelsen värdigt träder
vid sidan av helvetet. Härmed hade alltså avlaten blivit till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free