Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens Frågor 19. 1. 1922 - Staten och arbetslösheten - Kommittéer och ämbetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 65
visar på vad sätt landets reella tillgångar, det löpande resultatet av
dess produktion, skall räcka till förde planerade utgifterna. Ty detta
resultat låter ej »fondera» sig annat än i räkenskapsböckerna.
Mest betänkligt är det av majoriteten inom
Arbetslöshetskommissionen avstyrkta men av Kungl. Maj:t framlagda förslaget att
subventionera kommunala arbeten i stor skala. Härmed öppnas alla
slussar för en snedvridning av vår ekonomi, som just nu är ytterst
betänklig och säkert kommer att förlänga krisen i stället för att
förkorta den. Den som något känner till förhållandena inom våra
kommunalförvaltningar vet, att en dylik invit till vanskötsel av
kommunernas finanser med statsbidrag kunna de ej stå emot. Och
detta kommer ej blott att drabba kommunmedlemmarna såsom
skattebetalare utan hela landets och icke minst näringslivets ekonomi,
så stor del av landets hushållning som kommunerna numera lia
hand om. Vartill kommer, att arbeten i kommunernas egen regi —.
det ha vi färska exempel på från nödhjälpsarbetena — så gott som
alltid ställa sig orimligt dyra och oekonomiska.
Då därtill statens verksamhet i detta syfte för med sig en
försämring av penningvärdet och dettas stabilisering är en av
huvudfaktorerna för att komma ur den nuvarande ekonomiska och sociala
oron, kan man verkligen säga, att de vägar på vilka man är inne
sannerligen leda till sådana kurer, som göra patienten för i morgon
sju falt värre, men som icke en gång hjälpa honom i dag på benen.
De verkliga medlen, mot arbetslösheten — i den mån ett enskilt
land här kan göra något -— äro helt andra, nämligen först och främst
en lönenivå, som motsvarar marknadsläget, inpassning av
arbetskraften, där den kan åstadkomma vad konsumenterna främst anse
sig behöva, och sålunda ett undanröjande av allt som kan hindra
dess rörlighet (exempelvis understöd och nödhjälpslöner av den höjd
att de på något sätt hindra arbetarens övergång till industrien), en
beskattning som främjar och icke hindrar kapitalbildningen och som
förutsättning härför en sund och icke en desorganiserad offentlig
hushållning samt först och sist en skötsel av vårt penningväsen som
åtminstone siktar målmedvetet på någon form för penningvärdets
stabilisering. Detta är ju ett program, som ej innehåller några
trollerimedel för ögonblicket, men som ju ändå räcker en stund.
Kommittéer oeh
ämbetsverk.
Trots alla sina osympatiska drag har 1921 års
statsrevision säkert gjort nytta som strålkastare över
tillfälligt valda bitar av den polypartat utgrenade och hoptrasslade
moderna statsverksamheten. Någon överblick har man icke fått på
det sättet, och faran för missuppfattningar av det sedda är därför
också överhängande, som tidningskommentarerna tillräckligt visat;
men det har trots allt varit odelat nyttigt att få några inblickar i
statsmaskineriet sådant det faktiskt fungerar. Att någon särskild
menings-grupp därvid skulle ha mer eller mindre anledning än andra att känna
sig upphöjd eller förödmjukad, är en ganska meningslös föreställning;
5. Svensk Tidskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
