Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens Frågor 19. 1. 1922 - Upsalabibliotekets minnesskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 DAGENS FRÅGOR
centra. På samma sätt vittna i chefslängden namnen C. G. Styffe
och Claes Annerstedt om att bibliotekets arbete befruktats genom
direkt och personligt inflytande från den i vetenskapens historia
djupt betydelsefulla period, då den nu åldrade eller nyss bortgångna
generationen gjorde självsyn och direkt verklighetsiakttagelse till sin
forsknings livsprincip. Och liksom det vore frestande att över andra
namn sammanknyta traditionens trådar mellan de båda nyss
antydda perioderna och följa dem än längre tillbaka, ger oss
minnesskriftens rad av avhandlingar ett påtagligt vittnesbörd om att
samma tradition alltjämt inom institutionen vårdas och förkovras.
När det gäller alt i ett par rader söka ge åtminstone en antydan
om den digra festskriftens innehåll, må det tillåtas att först peka
på en grupp undersökningar, ägnade åt det varje biblioteksman så
näraliggande ämnet gammalt och sällsynt tryck, både svenskt och
utländskt. De resultat, som här framläggas, äro vackra prov på
den djupplöjning på detta område, som utförts av den nuvarande
generationen bibliotekstjänstemän, och förtjäna icke minst som sådana
ett allmänt beaktande. De handskriftssamlingar, biblioteken äga, ha
som varje forskare vet, oftast bildats och ordnats efler speciella
synpunkter, som stundom göra det vanskligt att avgöra den primära
frågan vid historiskt källmaterials nyttjande, spörsmålet om
proveniensen. Ett flertal bidrag vittna om det ingående och insiktsfulla
arbete, som pågår för att bjuda forskaren bibliotekets rika
handskriftsskatter tillrättalagda ur denna synpunkt. Jämte dessa
utredningar om handskriftssamlingarna höra översikter över vissa
avdelningar av bibliotekets bokbestånd otvivelaktigt till de uppsatser, som
oftast och tacksammast komma att rådfrågas av dess kunder. Tungt
vägande äro även de undersökningar rörande vårt gamla bokförråds
öden och vår lärdomshistoria, som erinra om att Upsala biblioteket
för närvarande kan tillskriva sig äran av att vara en centralhärd
för dylik forskning. Representerade äro även som sig bör modärn
biblioteksteknik och bibliografi.
Till festskriftens förtjänster hör ett ämnesval, som i stor
utsträckning lockar till läsning, även då avsikt ej föreligger att direkt för
egna arbeten nyttja undersökningarnas resultat. Det vetenskapliga
vardagsarbetets minutiösa och skrupulöst noggranna teknik går ej
alltid fri från misstankar både för småaktighet och tråkighet. Om
några väl valda och redigerade biprodukter från dess verkstäder
kunna bidraga till att skingra dylika fördomar, skadar della måhända
ej. Men den väsentliga betydelsen av en skrift som den
ifrågavarande ligger dock på annat håll. Det saknas i vår tid ej drag
som tyda på att en icke oberättigad ängslan inför det alltjämt
växande empiriska stoffet frestar till att växla bort det tunga godset
i encyklopediskt småmynt eller rent av göra sig Urarva genom
flyktiga synteser. Teknik och detaljlärdom äro ej vetenskapens mål,
men det pryder lärda institutioner att även genom framlagda
arbetsresultat hävda, att för vetenskapen trohet mot egna principer är
»själens hälsa».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
