Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens Frågor 19. 1. 1922 - Molière-minnet 1622 15/1 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anläggning o. s. v., så får detta dock icke för oss bortskymma den
överströmmande rikedom av kvickhet, människokännedom, humor
och originalitet, som rymmes i hans verk. Äger den dramatiska
litteraturen över huvud taget sannare och skarpare tecknade
gestalter än exempelvis Tartuffe eller Alceste, och finnes det farser av
större friskhet och mera omedelbar komik än Le médecin malgré
lui och Les fourberies de Scapin? Den generation, som växt upp
vid Strindberg, Wedekind och Bernard Shaw, har litet för stor
benägenhet för att tro, att deras människoskildring är den enda sanna
och riktiga. Säkerligen skulle en i närvarande stund anställd
omröstning giva till resultat att Wedekind förklarades genial och Molière
intresselös, men det är därför icke säkert att så skall bliva även
framtidens dom. En tid mindre sjuk till nerver och hjärna än vår
kanske återigen liksom Samuel Columbus skall finna en »härlig
smak» i Molières dramatik. För detta kräves emellertid
oundgängligen teaterns medverkan, ty om också Molière utgör en ytterst
fängslande lektyr, så är det dock först på scenen som hans stora
egenskaper fullt komma till sin rätt. Själv praktisk teaterman,
regissör och skådespelare liksom Shakespeare, var det framför allt
hänsynen till de sceniska möjligheterna som bestämde hans
författarskap; för sin litterära odödlighet gjorde han sig däremot i likhet
med sin store engelske kollega föga bekymmer. Molières renässans
ligger därför främst i skådespelarnas händer. Med glädje har man
också sett 300-årsminnet på vår främsta dramatiska scen firas under
medverkan av tvenne bland våra yppersta sceniska konstnärer, Nils
Personne och Ivan Hedqvist, envar i sin art en fullödig
representant för sin generation i vår teaterhistoria. Man vill endast hoppas
att det intresse, som från deras och teaterledningens sida nu lagts
i dagen, icke måtte slockna lika hastigt som ljusen efter
festföreställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
