Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Från tsardömets sista dagar. En fransk diplomats anteckningar. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och förräderska, fanns det intet hos henne, som röjde hennes
utländska börd, och av allt det man hör om henne, märker
man, huru fullkomligt hon assimilerat sig med den ryska miljön.
Man får det intrycket, att det var hon, som ledde tsarens
politik, men Paléologue förnekar bestämt, att hon avsett en
försoning med centralmakterna och radikal omläggning av den ryska
utrikespolitiken. Hur skulle man för övrigt kunna upptäcka
något germanskt drag hos denna kvinna, som genom sin
svärmiska beundran för den råbarkade och sinnlige bondtölpen
Rasputin visade sin samhörighet med den slaviska halvkulturen.
Ty även om man får anse denna hennes böjelse vara en hysterisk
och förtvivlad moders tacksamhet mot sin sons räddare, så fanns
det dock andra band, som förenade henne och Rasputin än den
lille blödarsjuke tsarevitj’ liv. Hon såg i den liderlige munken
Rysslands räddare, och ju mera olyckorna tornade upp sig, desto
ängsligare klängde hon sig fast vid honom och drog tsaren med
sig, utan att rygga tillbaka för folkets hat och förtal.
Det är med det allra största intresse man tar del av
Paléologues skildring av Rasputins underliga historia och hans intryck
från ett kort sammanträffande med den svartmuskige musjiken.
Den vetgirige ambassadören kände hans livs historia in i minsta
detaljer och den miljö i vilken han vuxit upp. Få författare
synas mig som Paléologue ha så på kornet träffat den ryska
folkkaraktären, »denna mörka skog», som Turgenjev har kallat
den. När man har läst om de medeltida förhållanden, som råda
på ryska landsbygden, huru ännu i våra dagar tusentals
människor hålla vilda orgiastiska backanaler ute i Sibiriens skogar,
samtidigt som de likt de forna flagellanterna piska varandra
till döds, eller huru hela byar i Sydryssland blivit folktomma,
sedan deras invånare levande begraft sig, då kan man icke
förvånas över, att ur ett sådant folk uppstått en Rasputin. Även
om hans antecedentia voro uppfyllda av sedlighetsbrott,
fylleriförseelser och allehanda excesser, ansågs han det oaktat som
en nästan helig person, då han på några högtstående prelaters
rekommendation 1907 introducerades i tsarfamiljen. Sedan dess
voro deras öden förknippade med varandra, till dess de alla
skulle sopas bort av samma stormvåg.
Då Paléologue i februari 1915 sammanträffade med Rasputin,
var denne upprörd över Rysslands ohyggliga förluster under
kriget och spådde, att under tjugu år endast sorg skulle skördas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
