Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens Frågor 27 febr. 1922 - Uniformalism och paragrafmakeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 DAGENS FRÅGOR
»vid privatläroverk tillfälligt anställda lärare, vilken icke samtidigt
haft anställning vid statsanstalt eller kommunal anstalt» kunna —
åtminstone om icke hans ämne är matematik — räkna ut, att
om tilläggsunderlaget m kr. för hel kalendermånad ligger mellan 130, o l kr.
och l,250,oo kr. och han har 4- familjemedlemmar, »dyrtidstillägg å ett
tilläggsunderlag av b kr. svarande mot en tjänstgöring av f dagar vid en läroanstalt
med en årlig lästid av Z dagar» utgör: - x 733,20 + 0,57 x b?
Och råkar man vara en av de »vid privatläroverk för hel termin
anställda lärare, vilka icke samtidigt haft anställning vid statsanstalt
eller kommunal anstalt och icke åtnjutit tjänstledighet medförande
avdrag å dyrtidstillägget» och är över 25 år men icke familjeförsörjare,
utgår dyrtidstillägg för månad enligt formeln 35,955 + 0,513 x m, varvid
enligt tillfogad anmärkning är att observera att 35,955 betyder ett belopp av
35 kr. 95 l/9 öre, och att »sedan dyrtidstillägget uträknats, bortkastas de
erhållna bråkdelarna av ett öre, om de icke överstiga l/2 öre», men »om de
erhållna bråkdelarna av ett öre uppgå till mer än l/2 öre, ökas det erhållna
öretalet med l öre».
Men det finns också ett eller annat fall som betecknas såsom
undantagsfall, såsom »då lärare i slöjd (vid folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola) från annan befattning uppbär dyrtidstillägg efter
hela grundtalet å ett belopp, som är så litet, att det...» — men
det skulle taga alltför mycket utrymme att relatera fallet, läsaren
hänvisas till Svensk författningssamling 1922 nr 9, sid. 35; så mycket
må blott avslöjas till tjänst för den som är nyfiken att veta, »hur
det gick», att i ett anfört exempel dyrtidstillägget för varje under-
visnings/zmme i slöjd blir:––––-— — 0,97145 kronor.
£<j X £A.
Det är med det anförda ingalunda meningen att kasta sten på de
räknekunniga män eller kvinnor, som ha det mördande görat att
tänka och räkna ut dessa och massor av liknande casus. Felet
ligger naturligtvis i ett system, som är byggt så krångligt, att det
icke kan tillämpas utan dylika kommentarer.
Men man fortskrider oförskräckt på liknande vägar. Trots all
skepsis i fråga om värdet av statistiska uppgifter skulle det ändå vara
rätt roligt ätt ha en beräkning av sammanlagda avlöningsbeloppet
för de timmar under de senaste månaderna, som i statens olika verk
förbrukats under grubbel över Svensk författningssamling 1921 nr
451, 616, 753 och 778 m. fi., d. v. s. det nya avlöningsreglementet för
den civila centralförvaltningen med dess sent omsider utkomna
till-lämpningsbestämmelser. Och dock är denna förordningssamling icke
— som en del andra avlöningsförordningar från senare tider —
något hafsverk, utan därbakom ligga utan tvivel samvetsgranna,
tidsödande och kostsamma mödor av för ändamålet särskilt utvalt folk.
Det har säkerligen krävts icke mindre tankeskärpa för att skapa
detta konstfulla system än det behövs för att begripa det.
Uppgiften har i föreliggande fall varit särskilt kinkig.
Uniforme-ringsvurmen kommer här till. Man har sedan ett par år tillbaka
ett fullständigt avlöningssystem utarbetat och genomfört för kommu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
