Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens Frågor 27 febr. 1922 - Uniformalism och paragrafmakeri - En bok om Norrbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 DAGENS FRÅGOR
solut avlöningsminskning (visserligen för dem, som varit med förut,
utjämnad genom den besvärliga och för framtiden osäkra
proceduren med »personligt dyrtidstillägg»).
Det är under sådana förhållanden betänkligt, att ämbetsverken
betagits den möjlighet de hittills haft att genom beviljande av en
kortare tjänstledighet med avstående av blott en mindre del av
avlöningen underlätta tjänstemännens vetenskapliga arbeten, i det att
tjänstledighet för dylikt ändamål ej upptagits i det nya reglementets
detaljerade gradering av lindrigare tjänstledighetsavdrag. Hur många
statstjänstemän äro väl i den ställningen, att de kunna avstå hela sin
avlöning även under en kort tid för att ägna sig åt en vetenskaplig
uppgift!
Det är sant, att här liksom på andra kinkiga punkter i det nya
systemet öppnats utvägen att göra hänvändelse till Kungl. Maj:t. Jå,
denna utväg är i så fall ett nytt prov på »förvaltningens förenkling»
— ty varje sådan hänvändelse med remiss och remiss-svar
betyder nog inte så litet papper — och på samma gång en underlig form
av konsekvens. Det är nämligen inte längre sedan än den 12
september i fjol, då direktiv utfärdades till ämbetsverk och
myndigheter att i sina förslag till instruktionsförändringar uppmärksamma
möjligheten att åvägabringa decentralisation av ärenden, som
lämpligen ansåges kunna avsöndras från Kungl. Maj:ts handläggning, och
särskilt att räkna med en utsträckt överflyttning till eget avgörande
av just frågor om beviljande av tjänstledighet o. d., vilket ock i de
nya instruktionerna genomförts. Ett par exempel på otympligheten
i det gällande systemet ges i undervisningsrådet A. Johanssons artikel
Lagstiftningsteknik, ovan s. 117.
Hur mycket enklare och mindre tidsödande skulle det icke i många
fall vara, om statsmakterna med fastslående i stora drag av skarpt
genomtänkta och klart formulerade direktiv lämnade åt ämbetsverken
att göra deras detaljtillämpning på eget ansvar. Erfarenheterna t. o. m.
från 1921 års statsrevision äro, säga vad helst man vill, dock icke
av den art, att de göra vår förvaltnings chefer och styrelser i
gemen ovärdiga ett dylikt förtroende. Statens resurser till kontroll
och korrektiv äro förresten allt annat än obetydliga. Och till sist
hjälpa i alla fall inga reglementen, om än så detaljerade, såvida icke
ledningen och andan i förvaltningen äro sådana, att man kan lita på
dem.
De norrländska stadshistorier, som med anledning av
grundläggningsjubileerna nyss sett dagen, ha riktat
uppmärksamheten på Norrlands förflutna. En annan minnesskrift, den
föriräliligt redigerade och vackert illustrerade landskapsskildringen
Norrbotten av skilda författare. Utgiven av Norrbottens läns
jubileumsutställnings bestyrelse, D. l, 2 (Göteborg, Wald. Zachrissons
boktryckeri a-b., 1921. 233 s., l karta; 409 s.) har sin tyngdpunkt i
framställningen av nuvarande förhållanden. Redaktionskommitténs
medlemmar, landshövding G. Malm, konsistorienotarien i Luleå
En bok om
Norrbotten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
