Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens Frågor 27 febr. 1922 - En bok om Norrbotten - En bergsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 DAGENS FRÅGOR
de, som känna sig hemma i landskapet, fordra något mer av
utvecklingen än det senaste skedet skänkt. Vad man väntar på, är att länet
så att säga skall få arbeta mera för sig självt, att en större del av
de inkomster, som dragas ur dess rikedomar, skola investeras där,
att kommunikationerna skola förbättras och administrationens
arbetskrafter förstärkas, att den elektriska kraft, som de väldiga
vattenfallen skola komma att alstra, i största möjliga utsträckning skall få
tjäna företag, som hålla sig kvar i Norrbotten, med ett ord, att en
inhemsk förädlingsindustri av stora mått skall skapas där. Endast
framtiden kan utvisa, i vad mån dylika förhoppningar kunna
omsättas i verkligheten. Med uppoffringar av det bästa möjliga
ekonomiska resultatet bör i varje fall icke en dylik utveckling köpas.
Norrbottens insats i vårt lands ekonomiska liv blir icke mindre väsentlig,
även om det liksom under sin hittillsvarande historia företrädesvis
skulle förbli hänvisat till export av sina naturtillgångar på ett tidigt
förädlingsstadium.
I Sveriges politiska, ekonomiska och kulturella liv har den
svenska bergshanteringen gjort större insatser och är
förtjänt av en högre värdesättning, än mången vid ett flyktigt påseende
torde föreställa sig. Den har i århundraden åt riket skänkt dess
ojämförligt mest betydande utförselartiklar — framför allt järn och
koppar — vilkas exportvärde kunde uppgå till 60, 70, jå, över 80 procent
av rikets samlade utförsel. | Den blev därigenom den egentliga
ryggraden för hela vårt varuutbyte med utlandet och därmed också av
enastående betydelse för allt det i svensk politik, som var beroende
av eller ägde samband med detta varuutbytes fortgång och
utveckling. Svensk införsel av främmande nödvändighetsvaror, svensk
betalning av utländskt bistånd, svenskt köpmanskap, svensk sjöfart: allt
rönte den intimaste inverkan av vad gruvdriften och smidet
frambragte. Bergshanteringen gick fram såsom pioniär i skogarna och
obygderna för att uppspana nya malmstreck, hämta kraft ur nya
strömfall, bereda sig nya koltillgångar. Befolkningen i vida, men karga
landsdelar hade i väsentlig utsträckning sitt levebröd såsom dess idkare
eller tjänare, och tusenden voro knutna vid de transporter, som dess
bedrivande krävde, innan råvarorna i förädlat skick nådde
världsmarknaden. Den lockade till Sverige kloke och förfarne män bland
bruksdriftens och köpenskapens ypperste i främmande länder och har
på den vägen tillfört oss ett flertal släkter, som vårt lands utveckling
icke skulle vilja sakna. Under åtskilliga perioder gav den åt sina främsta
idkare en hälsosam ryggrad av ekonomisk självständighet, som var
till gagn även vid andra värv, och det kan nog sägas, att under sådana
tider, exempelvis 1700-talet, »brukspatronerna» politiskt och ekonomiskt
i själva verket i rikets inre liv bildade ett element av likartad stabilitet
och fasthet, som under tidigare skeden den då välbesuttna adeln. Deras
näring tvingade dem för övrigt också att till landets gagn rikta blicken
ut över landets egna gränser. I vissa trakter har brukshanteringen
därjämte i bergslagsstäderna och vid bruken skapat ett slags kultur-
En
bergsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
