Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens Frågor 27 febr. 1922 - En bergsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 169
centra av stor betydelse för hela den omgivande bygden.
Bergshanteringens och brukens historia är därför med otaliga trådar och rika
förgreningar oupphörligt sammanvävd med den svenska både yttre
och inre utvecklingen på en mängd områden.
Glädjande nog hava de mångahanda spörsmål, som stå i samband
med denna historia, under senare tid börjat mer och mer
uppmärksammas. Forskar man efter impulserna, skall man i talrika fall finna
dem gå tillbaka till bruksdisponenten Carl Sahlin. Det var därför en
lycklig idé att vid hans sextioårsdag samla mångas hyllning i En
bergsbok, upptagande några och tjugu uppsatser av specialforskare
angående olika grenar av bergshanteringen och därmed sammanhängande
näringsgrenar.
Att här gå närmare in på arbetets rika innehåll är självfallet icke
möjligt. Från de intressanta spörsmålen om sjö- och myrmalmernas
bildningshistoria och om huru länge järnet tjänat oss — vilket enligt
Oscar Montelius’ posthuma uppsats torde skett sedan femtonde
århundradet före Kristus och med begynnelse på Kreta — omspänner
emellertid »En bergsbok» både huvudepoker och detaljer av den svenska
bruksdriftens långa och märkliga historia. Det svenska bergsarbetets
äldsta organisation, belyst huvudsakligen genom 1300-tals-dokument
från Falu Kopparberg (av S. Tunberg), den gamla svenska
brukslagstiftningens betydelse, med dess strävanden mot kvalitetsförbättring
och produktionsbegränsning, (av E. Heckscher), några synnerligen
intresseväckande och vägrödjande bidrag till valloninvandringens historia,
huvudsakligen samlade ur Leufsta bruksarkiv (av E. W. Dahlgren),
bergskollegiets brukspolitiska system i slutet av 1600- och början av
1700-talet (av B. Boethius), Stockholm som exporthamn för järnet (av
H. Rosman), lancashiresmidets införande i Sverige (av J. A. Leffler)
— dessa och dylika uppsatser belysa, såsom redan titlarna markera,
var för sig viktiga epoker i den skildrade näringens utveckling. Andra
beröra mera lokalhistoriska spörsmål, såsom den förnämligast på
sjö-och myrmalmer vilande järnhanteringen i Värend (S. Ambrosiani),
samma hantering i Skinnskattebergs bergslag från 1500-talets mitt till
1600-talets början (H. Garlborg), smederna vid Jäders bruk (Sv. T.
Kjellberg) m. fl. Tekniska problem av vikt belysas jämväl, såsom den av
en svensk gjorda, men sedan bortglömda upptäckten av stålets kritiska
punkter (A. Grabe), det svenska valsverket under gångna tider (K. J.
Sunström) o. d., medan vissa av bidragen behandla mera
kulturhistoriska uppslag, såsom Eddans sägen om smeden Volund arkeologiskt
daterad (B. Nerman) och smedens anseende hos skilda folk (N. E.
Hammarstedt). Slutligen gives ock en grupp av för fortsatt forskning
synnerligen välkomna och impulsgivande redogörelser för på olika
håll befintligt bergshistoriskt källmaterial, t. ex. om den äldre
arkivvården vid Stora Kopparberget, om Jernkontorets verksamhet för
bergs-historisk forskning, om dess samling av brukshistoriska bilder samt,
icke minst, en utförlig biografi över jubilarens omfattande och
mångsidiga skriftställarskap på brukshanteringens område. Överallt i arbetet
möta intresseväckande uppslag och bilder, som böra locka till ny forsk-
12. Svensk Tidskrift 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
