Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens Frågor - Regeringslöshet - Arbetslöshetsmoral och regeringskris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 229
de olika uppslag till räddningsmedel, som måste uttänkas, om man
icke vill låta riket motståndslöst dragas allt djupare ut i träsket?
Vad har gjorts för att söka samla och ena skilda grupper och lager
av folket till en verklig uppfattning av lägets allvar och av de
förpliktelser till solidaritet, som detta medför? Att sådant i en situation
som den närvarande tillhör en regerings allra främsta plikter, tarvar
ingen bevisning. »Regeringen» hade dessutom bort inse, att den just
i sin egenskap av minoritetsregering mer än någon måste vara
angelägen att söka lägga sina strävanden på bred och samlande grund.
I rak motsättning härtill har det nyss utsläppta majmanifestet långt
skarpare än förut tilldelat den enbart förpliktelsen att framför allt
vara klassregering. Den s. k. »folkliga landsregeringen» skulle alltså
bli söndrande, icke samlande, d. v. s. försumma en regerings främsta
plikt.
Man står efter detta till och med tveksam, om den ens har
effektiv »regerings»myndighet inom sitt eget parti. Man anar inom de
inre cirklarna olika grupper av stridiga viljor, bland vilka det icke
saknas sådana, som äro synnerligen känsliga för påtryckningar från
männen ännu längre vänsterut. Ett slående bevis på det sista är,
bland annat, hr Kilboms insättande i det utskott, som har att under
förtroliga överläggningar klarlägga Sveriges synpunkter i fråga om ett
avtal med Sovjet-Ryssland. Törhända ligger just häri till god del
nyckeln till regeringslösheten. Känslan av den parlamentariska
minoritetsställningen driver till att söka stöd hos de kommunistiska
fraktionerna. Divisionsansvaret frodas, men den samlande kraften
saknas. Och detta i en tid, som mer än väl någonsin behöver en
verklig landsregering med riksintressena i högsätet, enhet i beslut och
fasthet i utförandet.
Att den socialdemokratiska regeringen icke
lyckats i sin roll av »landsregering» utan alltmera
kommit i ett motsatsförhållande till de borgerliga partier, som ha
majoriteten i Riksdagen, beror sannerligen icke på att dessa skulle
varit ovilliga att efter bästa förmåga assistera i en dylik situation.
Motsatsen är säkert förhållandet. Orsakerna till dagens politiska läge
ligga på annat håll. Delvis äro de att finna inom själva regeringen,
där bristen på ledning — såsom å annat ställe under Dagens frågor
framhålles — giort sig gällande på ett sätt som starkt påminner om
f. d. excellensen de Geers berömda månader; inom parentes sagt, ett
gott exempel på hurusom det personliga dock är det högsta i histo
rien och härskar både över ämbetsmannaregeringars och
parlamentariska regeringars öden. Men delvis äro de även att söka på
annat håll.
Den svenska regeringstraditionen går onekligen i den riktningen,
att vilket ursprung en regering än har, så tenderar den att höja sig
till riksregering och ta hänsyn ej blott till det egna partiets
meningar eller de intressen, som där äro till finnandes, utan även till
motståndarnas. En motsatt politik går stick i stäv mot våra vanor
Arbetslöshetsmoral
oeh regeringskris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
