Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens Frågor - Angoras seger över Sèvres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 DAGENS FRÅGOR
överenskommelsen i Angöra var uttryck för en sund tanke, nämligen
önskvärdheten av att göra upp i godo med turkarna i Anatolien,
innan konflikten med dem hann sprida upphetsning och upprorsfara
i makternas alla av mohammedaner bebodda utomeuropeiska
besittningar, och att i detta syfte tillerkänna återstoden av det ottomanska
riket betingelser för livsduglig tillvaro. Överenskommelsens avslutande
var emellertid obestridligen ett svek mot Frankrikes allierade, och
de från Quai d’Orsay lämnade bagatelliserande försäkringarna om
dess begränsade räckvidd, frånvaron av hemliga tilläggsbestämmelser
o. s. v. voro, som nu börjar erkännas även i Frankrike, medvetet
osanna. Ej nog med att Ciliciens grekiska och armeniska kristna
mot tidigare till dem givna löften berövades betryggande skydd mot
ungturkiska repressalier för deras ententeförbindelser under kriget
— Franklin-Bouillon tyckes även ha till Angoraregeringen lovat
utlämna fransk krigsmaterial i en utsträckning, som lät
Angora-avtalet i hela den islamitiska världen av propå pandans män skildras
som en skymflig kapitulation av sultanens maktlösa otrogna fiender,
för att ej nu tala om den vapenhjälp Mustafa Kemål fick mot de även
på fransk anmodan till Mindre Asien överförda grekiska trupperna.
En amerikansk Paristidning har publicerat den enligt dess försäkran
ordagranna lydelsen av de mystiska tilläggsbestämmelserna, och fastän
aktstycket av Franklin-Bouillon förklarats för en oförsynt
förfalskning, så har det dock vunnit tilltro på så betänksamt franskt håll
som i Journal des Débats. I vilket fall som helst ha dessa hemliga
franska utfästelser i Angöra — även om de ej varit så vittgående
som uppgivits — bundit Poincarés handlingsfrihet vid det nu
påbörjade medlarevärvet. Och lord Gurzon å sin sida har på
liknande sätt påverkats av det uttryck för indiska regeringens nervositet,
som dess vicekonung lord Reading kort före förhandlingarnas början
offentligen gav i det beryktade telegram om Indiens krav på den nya
freden, vars publicering kostade mr Montagu hans ministerpost och
blottade desorganisationen i den engelska koalitionsregeringen.
Angoraregeringen hade sålunda goda kort på hand, när de tre
utrikesministrarna, efter hörande av dess till Paris sända ombud Jussuf
Kemål, skredo till en enträgen anmodan till de stridande att avstå
från det redan förberedda vårfälttåget och ingå tre månaders
vapenvila. Några dagar senare följde ett förslag om en fredskonferens
inom tre veckor under de allierades bemedling, och därtill fogar de
tre utrikesministrarnas brev en rad förslag, vilka de beteckna som
»den rättvisaste lösning det står i deras makt att finna på Främre
Orientens problem».
Kärnpunkten i dessa förslag är »Mindre Asiens fredliga utrymning
av de turkiska trupperna och den turkiska suveränitetens återställande
över hela detta område». Naturligtvis kunna därvid Mindre Asiens
kristna ej utan vidare utlämnas åt hämndlystna muhammedaners
godtycke, utan en rad garantibestämmelser till deras förmån föreslås,
om vilka emellertid Auguste Gauvin i Journal des Débats torrt
anmärker, att genom dem »armenierna och andra kristna bli mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
