Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hur Sverige regeras. Av Junius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordet. I en ministär under stark ledning är det utan tvivel
statsministern, som verkligen där i enlighet med
regeringsformen är »statsrådets främste ledamot». I andra fall är
emellertid statsministerns auktoritet för svag att kunna göra sig
gällande, och avgörandet får då ske på andra sätt. Det berättas
att vissa ministärer gått så långt ifrån den nuvarande
författningens grundtanke, att de företagit omröstning och att
majoriteten fått bestämma beslutet; det är väl i så fall ad
observandum, non ad imitandum.
Hela det nu skisserade regeringssystemet skulle emellertid
vara en omöjlighet, om ej statsrådsberedningen hade en fast
kärna, som i alla väder deltager i frågornas behandling och
därmed i viss mån håller i hop det hela. Det är ånyo en av
de bland allmänheten lätt förbisedda delarna av regeringsmakten,
nämligen de konsultativa statsråden eller »konsulterna», en
åtminstone till formen och delvis också i sak nästan rent svensk
institution. Det råder utanför de mer initierades krets ofta den
föreställningen, att konsulterna äro något slags statsråd av lägre
ordning, utan egentlig betydelse eller inflytande. Verkligheten
är närmast motsatsen; dessa regeringsmedlemmar ha ett
inflytande, som kanske i regeln är större än flertalet
departementschefers.
Detta beror icke blott på, att de ständigt äro tillstädes och
att alltså intet beslut kan fattas dem förutan. Det beror också
på att de par préférence representera författningskunskapen
och kännedomen om formerna. Konsulterna äro i första hand
den högsta utlöparen av vad man, utan att däri inlägga något
klander, kan kalla det svenska juristväldet. Den ytterliga
formstränghet, varmed ansvaret mot statsråden för överträdelser
av lag och författning utkräves av konstitutionsutskottet och
Riksdagen, är ett av de många utslagen av den karakteristiska
svenska formalismen och vördnaden för lagens bokstav samt
har hos oss skärpt den bundenhet vid formen, som är mer eller
mindre oskiljaktig från all statsverksamhet. Så paradoxalt det
kan låta, blir emellertid på detta sätt den formlösa och utanför
lagen stående statsrådsberedningen genom sin kärna konsulterna
den plats, där den formella synpunkten på
regeringsverksamheten framför allt kan komma att fira triumfer.
Likväl växlar detta ganska mycket efter personerna. Man
kunde kanske därvid skilja mellan två typer. Å ena sidan har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
