- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
302

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302 DAGENS FRÅGOR

fastän många städer redan gått i författning att organisera dyrbara
utbildningsanstalter för ändamålet. Någon större olycka vore det
icke heller med hänsyn till den begränsade kapitaltillgången, om
byggnadsverksamheten ännu en tid fick ligga nere. Den behövliga
bostadsreserven finnes, fastän den är »fastfrusen» genom den
olycksaliga hyresregleringslagen. Men det är en annan historia!

P. S. Sedan detta skrivits, har uppgörelse träffats inom både
byggnadsfacken och sågverksindustrien. Socialministern är att
lyckönska, ty hans helt säkert energiska insats att förmå arbetarsidan till
nödiga eftergifter har krönts med framgång, och det stärker hans
politiska ställning. Huruvida förlikningskommissionen och det svenska
folkhushållet också äro att lyckönska, är mera tvivelaktigt. Ovan
uttalade farhågor för fortsatt överkompensation av byggnadsarbetare
synas tyvärr besannade. Byggnadsgrovarbetartimlönen i Stockholm
är i det nya avtalet bestämd till 1.45 kr. till den l oktober och
därefter till den l april 1923 till 1.20 kr. Till jämförelse må nämnas,
att hantlangare vid mekaniska verkstäderna i Stockholm hava 78
öre i timmen, och att grovarbetare på öppna arbetsmarknaden
kunna erhållas för 75 öre i timmen. Byggnadsarbetarna ha sin
säsongrisk, det är sant, men den får icke betalas så oskäligt, som
nu synes varit fallet. Men vad skulle förlikningskommissionen göra?
Den får icke följa socialekonomiska synpunkter, utan endast medla
mellan parternas ståndpunkter. Då parterna, som härvidlag, äro
monopolistiskt organiserade, ha förlikningsmännen endast till uppgift
att å statens vägnar medverka till allmänhetens fortsatta uppskörtning.

Judar oeh araber
i Palestina.

Bland de frågor, som bebådats skola få sitt
avgörande vid Nationernas Förbunds rådssession
innevarande maj månad, märkes även den om definitivt överlämnande
av Palestina-mandatet till England. Frågan har ständigt och jämt
uppskjutits, och olika anledningar härtill ha uppgivits. Än har man
skyllt på hela Orientfrågans oreglerade skick på grund av
Sévres-fredens upprivande, än har man — och kanske träffar man här
sakens kärnpunkt — hänvisat på amerikanskt motstånd och
amerikanska krav på en förhandsuppgörelse om vissa oljekoncessioner i
Palestina. Ingen lär emellertid på allvar betvivla, att mandatet
slutgiltigt kommer att överlämnas åt England, som redan därför gjort
stora uppoffringar och därmed förknippar en icke obetydlig del av
sin nya maktställning i främre Orienten.

De erfarenheter England hittills gjort i Palestina ha emellertid icke
varit enbart av glädjande art, och den regim som tillämpats under
de gångna åren har blivit föremål för en kritik, som stöder sig på
så allvarliga argument som blodiga oroligheter här och var och
ständigt tilltagande spänning mellan befolkningens båda huvudgrupper,
araber och judar. England har i sin Palestina-politik varit bundet
av två intressen, som varit svåra att förena. Å ena sidan har det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:36:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1922/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free