- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tolfte årgången. 1922 /
304

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

304 DAGENS FRÅGOR

Det sätt, varpå zionisternas praktiska verksamhet i Palestina
organiserades, verkade synnerligen irriterande på araberna. En
zio-nistisk kommission utsändes våren 1918 för att vara rådgivare åt de
engelska myndigheterna i allt som rörde judarna. Denna kommission
förstod att tillvälla sig ett betydande inflytande och skaffa sig många
förmåner och privilegier. Den fick använda de militära telefonerna,
den underlättade möjligheten för judar att i viss utsträckning använda
militära järnvägar för kommersiella ändamål, den insatte ett stort
antal judar i polisväsendets tjänst, den gav understöd åt lågt
avlönade judiska tjänstemän och arbetare, och dess medlemmar gjorde
sig till inflytelserika borgens- och talmän för judarna, vartill
araberna icke hade någon motsvarighet. Zionistkommissionen, numera
omdöpt till det zionistiska exekutivrådet, bidrog mer än något annat
till att undergräva den engelska Palestinaförvaltningens anseende hos
den arabiska befolkningen. Missnöjet tilltog i påfallande grad sedan
kommissionen 1919 ombildats och till ledande själ fått en zionistisk
extremist, Ussisjkin, en rysk jude från Odessa.

Engelska regeringen fick snart erfara att utvecklingen i Palestina
antog en oroväckande karaktär. Den militära regim, som varit
rådande ända sedan ockupationen, bragtes att upphöra, och en civil
förvaltning organiserades med sir Herbert Samuel som ledare. Han
började sin verksamhet den l juli 1920. Samuel hade tidigt visat
stora sympatier för den zionistiska rörelsen, vars syften han gillade,
om han också ställde dess fullständiga realiserande på framtiden,
eller närmare bestämt till dess att den judiska minoriteten förbytts
i majoritet. Han kom emellertid genast i en skev ställning, då han
stämplades såsom en zionisternas handgångne man, som det påstods
utnämnd på deras begäran. Arabernas misstro blev redan från
början väckt. Engelske kolonialministern Ghurchills uttalanden till
Bal-four-deklarationens stöd göt ytterligare olja på elden. Snart
inträffade, delvis under påtryckning av bolsjevikisk propaganda bland
araberna, sammanstötningar mellan judiska och arabiska kolonister.
Judiska kolonier överföllos och plundrades, och blod flöt. l
Jerusalem utbröto oroligheter, och i Jaffa urartade ett litet gatugräl
mellan två judar till en ras-sammanstötning av betänklig omfattning.
En engelsk kommission tillsattes för att undersöka vad som
försiggått. Dess rapport framhöll med styrka att zionistkommissionens
uppfattning orn sina uppgifter och funktioner utövat ett eggande
snarare än försonligt inflytande på den arabiska befolkningen.
Rapporten i sin helhet är en mycket skarp kritik av den engelska
politiken i Palestina. Denna beskylles för en partiskhet för judarna,
som icke befordrat alla folkgruppers välstånd. Allt för mycket judar
hade tagits in i ämbetsverken, judarna hade i ekonomiskt hänseende
gynnats framför den övriga befolkningen. Rapporten riktar t. o. m.
en skarp kritik rnot det zionistiska programmets kärnpunkt,
judeimmigrationen, som med tiden skulle medföra, att iudarna komme
att dominera över den övriga befolkningen.

Dessa skarpa anmärkningar ha kunnat framställas trots det att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:36:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1922/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free