Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens Frågor 23. 5. 1922 - Lord Salisburys biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 DAGENS FRÅGOR
det, villigheten att taga ansvar, känslan av ställningens och
inflytandets förpliktelser, frigjordheten från former, icke så att han
försummade dem, men så att han städse var deras överman, nonchalansen
i det yttre uppträdandet, som bl. a. tog sig uttryck i en likgiltighet
för klädedräkten, som förskaffade honom välförtjänt rykte som »den
sämst klädde gentleman i London», och i en självsvåldig
oförbehållsamhet i politiska uttalanden, som föranledde en kännare på
området, lord Beaconsfield, att beteckna honom som en »mästare i hån,
stickord och gliringar». Med denna karaktärsdaning förmälde sig en
starkt intellektualistiskt-teoretisk läggning, som förlänade honom en
viss anstrykning av lärd, ej sällan i bjärt kontrast mot hans ställning
som partiledare och diplomat: ett genomträngande och nyktert
förstånd, som satte honom i stånd att snabbt tränga till hjärtpunkten
i föreliggande problem och drev honom att med undanskjutande av
drömmar, teorier och slagord söka praktiskt gripbara lösningar; ett
sinne för följdriktighet, klarhet och precision i tankegång och
framställning, som ibland smakade av subtilitet, och ett teoretiskt intresse,
en vetgirighet i högre mening, som tog sig uttryck i en oavlåtlig och
vittomfattande läsning i de ämnen, som fångat hans intresse, särskilt
historia och teologi, och samtidigt drev honom att söka vila och
vederkvickelse i kemiska och fysikaliska experiment. Det är blott
naturligt, att föreningen av de karaktärs- och förståndsegenskaper,
som ovan antytts, åt hela hans läggning förlänade en rätt
framträdande skeptisk negativitet, som icke stod fronderiet fjärran: han hade
i yngre år som man i ledet svårt att lystra till partiledningens
lösensord, han krävde städse stort svängrum för sin egen individualitet,
på samma gång han var benägen att medgiva sådant åt andra, och
han hyste en djupt rotad misstro till facklärdom och teknisk
skicklighet, för att i stället vädja till vanligt nyktert och sunt förstånd.
Hans förhållande till medmänniskor präglades av en viss blyghet
att ej säga tafatthet, delvis förklarlig genom en höggradig närsynthet,
och han saknade förmåga av intuitivt människobedömande, liksom
även gåvan att genom själva sitt väsen fängsla människor och vinna
dem för sina syften. Härom var han själv livligt medveten och
torde snarast hava underskattat det rent personliga inflytande han
kunde utöva.
Väl må det synas en underlig ödets ironi, att denne blyge,
finbil-dade och skeptiske aristokrat skulle bliva en sällsport framgångsrik
partiledare just under Englands övergångstid till den, man kan väl
säga, primitiva demokratien, att denne kallt övervägande och nyktra
förståndsmänniska blev den främste medhjälparen och slutlige
arvtagaren till en i visst avseende så utpräglad politisk romantiker och
intuitionsmänniska som lord Beaconsfield. Redan vid unga år tillkämpade
han sig genom karaktärsfasthet och talanger en framskjuten plats inom
den inre politiken. De nu utkomna banden av det föreliggande
arbetet skildra de båda stora insatser i Englands politiska utveckling,
som lord Salisbury hann göra, innan han kallades att såsom kronans
förste tjänare länka det brittiska världsrikets öden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
