Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från medeltidens bokvärld. Av O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men tyvärr hade ödet bestämt annorlunda. Vare sig det nu
berott på alltför stort tilltagna bokinköp, på överdrivna utgifter
för representativa ändamål — biskop Richard var efter allt att
döma en praktälskande herre, som ofta och gärna uppträdde
med all den yttre glans som tillkom en av kyrkans och rikets
dignitärer — eller på något annat, oss okänt skäl, alltnog, när
Richard av Bury avled (år 1345), så var hans kvarlåtenskap
långt ifrån tillräcklig för att medgiva något realiserande av de
planer, varåt han i sitt testamente givit form. Ett av en
samtida återgivet rykte vill till och med veta, att han avled i armod,
övergiven och ensam, och att det endast med mycken möda
lyckades hans efterlevande vänner att hopbringa medel för hans
begravning. Om också dessa uppgifter antagligen äro
åtminstone till en del överdrivna, så är det dock visst, att biskop
Richards studiegård aldrig kom att existera utom i fantasiens
värld, och icke bättre gick det med hans planerade bibliotek.
Vilket öde som närmast drabbade hans böcker är oss icke
bekant, men tyvärr kan man vara övertygad om att han knappast
hunnit lägga sina ögon tillsamman, förrän de präktiga,
kärleksfullt vårdade pergamentvolymerna av förbittrade fordringsägare
vräktes ned från sina fridfulla hyllor för att åter som värnlösa offer
kastas ut i den värld, över vilkens pietetslöshet och brutalitet
de genom biskop Richards mun fört en så rättmätig klagan.
Om deras senare historia veta vi intet, men säkert är att den
blev sorglig, ty, ,som redan i det föregående blivit nämnt, är
det blott tre handskrifter ur Durhamsamlingen som bevarats
till våra dagar.
Inom boksamlarnas och biblioteksmännens kretsar har
Philobiblon av ålder åtnjutit anseende som en klassisk urkund.
Medeltida avskrifter äro kända till ett antal av icke mindre än
42, i tryck har den latinska texten utgivits tretton gånger, och
översättningar finnas till engelska, franska, tyska, italienska och
katalanska. I vårt land har den emellertid hittills varken
publicerats i original eller översättning. Det kan därför betraktas
som en skyldig om också senkommen hyllningsgärd åt biskop
Richards minne, att Föreningen för bokhantverk nu föranstaltat
en svensk Philobiblonupplaga, hälst som denna både i yttre och
inre hänseende framträder på ett sätt som helt visst skulle
fröjdat den gamle bokälskande prelatens hjärta, Papper, tryck,
typografisk anordning, initialer, omslag, allt bär prägeln av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
