Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens Frågor 29. 6. 1922
- Kvinnor i statstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat, som mera motsvarar den modärna unga kvinnans ideal. Det
går icke lika lätt som tidigare att bortse från att man och kvinna
både till kropp och själ äro väsentligt olika.
»Naturam furca pellas ex,
hun kommer dog igjen, den Hex.»
Men det finnes naturligtvis ännu övertygelsetrogna riddare av de
gamla kvinnosaksidealen, och såsom en hängiven sådan framträdde
hr justitieministern Åkerman, då han till den nyss gångna riksdagen
framlade propositionen om lag ang. kvinnas behörighet att innehava
statstjänst. Där härskade nämligen den abstrakta
likställighetsprincipen i obestritt majestät, utan hänsyn till alla de faktiska och
praktiska realiteter, som självfallet måste inverka på en dylik frågas
avgörande. 1921 års riksdag hade definitivt antagit grundlagsförslaget,
att kvinnor skulle kunna utnämnas till fullmaktstjänster enligt grunder,
som skulle fastställas i av konung och riksdag gemensamt stiftad
lag. Därmed basta; fram med ett lagförslag, oberoende av om icke
åtskilliga för dess innehåll mycket betydelsefulla förhållanden ännu
voro outredda! Visserligen undantogos genom lagförslaget från
besättande med kvinnor vissa befattningar, vid vilka detta av rent
fysiska skäl kunde anses uteslutet: militärtjänster, bevakningspersonal
i allmänhet över manliga fångar eller sinnessjuka, polisbevakning i
allmänhet, tull- och skogsbevakningspersonal o. d. Men därmed
stannade det; en hel rad andra förhållanden, som också i detta
samband måste uppmärksammas, gick man obesvärat förbi.
Så t. ex. den viktiga och invecklade frågan om kvinnliga
befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden. Detta spörsmål
har under de senare åren varit föremål för mycket utredande, utan
att dock i någon mån definitiva resultat ännu vunnits. Meningarna
skifta som bekant väsentligt dels i fråga om, huruvida kvinnlig
befattningshavare i viss tjänst skall hava samma lön som manlig, dels
om hon skall likställas med manlig i fråga om pensionsavgifter och
pensionsålder. Utan att avvakta ett slutgiltigt avgörande av dessa
frågor kastade hr Åkerman fram sitt principförslag, vars innebörd
under sådana förhållanden måste bliva högeligen omtvistat i fråga
om nyssnämnda spörsmål. Skulle t. ex. de kvinnor, som under den
närmaste tiden bleve utnämnda till vissa befattningar, vid dem
tillsvidare åtnjuta samma löne- och pensionsförhållanden som män, för
att när omsider löne- och pensionsfrågan hunnit definitivt regleras
flyttas ned till de lägre förmåner, som då eventuellt skulle komma
deras medsystrar i samma tjänstegrad till del? Eller skulle de under
hr Åkermans interregnum utnämnda kvinnorna allt framgent stå i en
gynnsammare ställning än sina efterföljare i samma grader? Skulle
inom ett verk sådant som järnvägsstyrelsen med såväl manliga som
kvinnliga kontorsskrivare de kvinnor, som efter behörighetslagens
tillkomst utnämndes till de »manliga» befattningarna — något, som
behörighetslagen ju avsett att möjliggöra — bliva för samma
tjänstgöring avlönade högre, än de, som utnämndes till de kvinnliga?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:24:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1922/0386.html
