Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens Frågor 29. 6. 1922 - Kvinnor i statstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 379
börden, digivningen, nattvaken och andra modersplikter omöjliggöra
att af den gifta kvinnan, helst med ämbetsverkens
sjutimmarstjänst-göring, pressa ut samma arbetsprodukt som ur mannen. Icke dess
mindre skulle det abstrakta likställighetskravet drivas igenom. För
närvarande råder i fråga om de för kvinnor redan öppna
befattningarna som bekant i allmänhet den regeln, att gift kvinna kan
erhålla dylik befattning endast med Kungl. Maj:ts medgivande i varje
särskilt fall, och att kvinnlig befattningshavare, som gifter sig, skall
vara skyldig avgå, om vederbörande verk finner detta nödigt för
tjänstens behöriga upprätthållande. Tjänstens intressen hava sålunda,
som tillbörligt, hittills satts i första rummet. Nu åter skulle allt
detta undanskjutas till förmån i främsta rummet för kvinnliga
befattningshavares eller befattningsaspiranters.
Argumenteringen är också här mer än egendomlig och går delvis
såsom nyss i kretslopp. Dels försökes med samhällsintressen. Det
säges, att om gifta kvinnor sattes i särställning i fråga om
behörighet till statstjänster, skulle detta premiera avhållsamhet från
äktenskap, barnlöshet inom äktenskap ävensom konkubinat. Man synes
glömma, att hela förslaget om kvinnornas obegränsade inmarsch på
tjänstemannabanan, ytterligare förstärkt med deras underkännande
av varje hänsynstagande till behovsprincipen såsom inverkande på
avlöningen, torde vara det starkast tänkbara hinder, som staten
överhuvud kan åstadkomma för giftermål inom tjänstemannakretsar.
Att genomdriva detta hinder, men sedan plåstra i en eller annan
detalj, är i ovanligt hög grad att sila mygg, sedan man svalt kamelerna.
Det säges också, att efter målsmanskapets upphävande den gifta
kvinnans beroende av mannen är mindre än tidigare, och att alltså
hennes ställning till mannen ej bör »komma att menligt inverka
på hennes fullgörande av tjänstens plikter». Likasom ett
understrykande härav icke måste komma att verka i rakt motsatt riktning
mot det nyss föregivna intresset för äktenskapsbildningen! Det heter,
att det icke är säkert, att den gifta kvinnan alltid i högre grad än
den ogifta är bunden av husliga sysslor, och att möjligheterna för
en hustru att ordna sitt hem med hänsyn till tjänstens krav kunna
vara olika. Just argument, som borde understryka vikten av
individuell prövning vid frågan om gift kvinnas antagande till eller
bibehållande såsom befattningshavare, anföras alltså som motiv för
borttagande av nu bestående regler härom. Än märkligare är dock ett
ytterligare skäl. Det framhålles, att de undantagsbestämmelser, som
kunde vara behövliga under hittillsvarande förhållanden, då de för
kvinnor öppna platserna i regel varit fåtaligare och lägre, borde
bortfalla, när så gott som alla befattningar skulle bliva tillgängliga.
Ett försiktighetsmått, som man med hänsyn till tjänstens behöriga
skötsel ansett nödvändigt, när det gällde färre och mindre
betydelsefulla befattningar, skulle sålunda borttagas, därför att platserna
bliva långt flera och viktigare. Logiken i resonnemanget är underbar.
Ännu ett viktigt problem måste emellertid härvid tagas i
betraktande. Nyssberörda kvinnosakkunniga ha betonat, att vid behörig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
