Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens Frågor 29. 6. 1922 - Kvinnor i statstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 DAGENS FRÅGOR
hetslagens antagande borde man icke taga någon hänsyn till frågan
om icke vissa befattningar alltjämt borde förbehållas kvinnorna;
frågor härom kunde alltjämt regleras i statsregleringsväg. Man syftar
härvidlag särskilt på de kvinnliga skrivbiträdesbefattningar i verken,
som genom statsregleringsbeslut i stor utsträckning förbehållits
kvinnor; man vill ha dem fortfarande reserverade åt kvinnorna. Nu
lider det ju icke minsta tvivel, att arbetet vid en dylik befattning,
vilket företrädesvis består i maskinskrivning, enklare
expeditionsgöro-mål o. d., mycket väl kan utföras av en man; skola dessa
befattningar förbehållas kvinnor, blir detta sålunda ett eklatant brott mot
just likställighetsprincipen. Man skall icke invända, att
löneförhållandena och arbetet äro sådana, att män icke skulle vilja hava dessa
tjänster. Lönerna äro numera ingalunda dåliga i förhållande till
kompetensen — i vissa fall föga mer än folkskolebildning —, och
annonserades dylika platser lediga även för män, skulle massor av
dugande aspiranter anmäla sig. Vi skulle därmed i Sverige få den
klass av »hulfsarbeiter» eller »clerker», som utomlands i stor
utsträckning finnas i verken. Men saken har, som flera ämbetsverk
påpekat, en ännu allvarligare sida, än det brott mot all
likställighet, som den innebär. Behåll fortfarande alla dessa
biträdesbefattningar såsom uteslutande reserverade för kvinnorna, medan samtidigt
dessa erhålla samma tillträde som männen till alla övriga
befattningar, och man skall ha givit kvinnorna ett avgjort försprång
vid besättandet av så gott som samtliga befattningar i ett verk,
åtminstone i dess lägre och mellangrader. Ty medan mannen får
under dryga kostnader göra sin värnplikt och driva examensstudier
för att först efter åtskilliga års förlopp kunna bliva antagen till extra
tjänsteman i verket, sitter där det kvinnliga skrivbiträdet med fast
plats, relativt väl avlönad och med dagliga tillfällen att förvärva de
tjänstemeriter rörande göromålen i de lägre graderna, som lätt giva
henne företräde vid besättande av platser i just dessa grader. Här
skulle med andra ord efterhand, såsom från ämbetsverkshåll
betonats, skapas »ett visst monopol för kvinnor beträffande rekryteringen
till amanuens- och första-grads-befattningarna», och då från dessa de
högre tjänsterna i regel besättas, »skulle utsikterna för manliga
tjänstemän kunna komma att ställa sig synnerligen litet lockande».
Huru även detta skulle i högsta grad minska äktenskapsfrekvensen,
behöver ej understrykas. Även detta gick propositionen blott förbi.
Men uppenbart är, att varje antagande av en behörighetslag om
kvinnors likställighet med männen vid besättande av statsämbeten,
utan att man samtidigt och på lika bindande sätt upphäver deras
nuvarande företrädesrätt till ett väsentligt antal av de första
trappstegen på ämbetsmannabanan, också måste leda till ögonskenlig
orättvisa och till skada för ämbetenas behöriga skötsel.
Till sist bör ytterligare ett spörsmål något beröras. När det
ifrågasattes, huruvida det kvinnliga intellektet och de kvinnliga
själsegenskaperna verkligen i regel pläga vara så väl avpassade för
exempelvis de administrativa, formella och ofta ej så litet tröttande göro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
