Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 ELI F. HECKSCHER
ligt liv, vilka behov som äro nyttiga och vilka som äro
skadliga — det faller utanför ekonomiens domvärjo, den tar behoven
sådana de äro och strävar att tillgodose dem. Denna sistnämnda
fråga återkommer i en just utgiven uppsatssamling av mig,
Ekonomi och historia, och skall därför ej fördjupas nu, men alldeles
förbigås kan den dock ej här heller.
När det i den tidigare boken sades, att frågan om människorna
förstå sitt eget bästa är en i viss mån metafysisk fråga, så
menades därmed blott det nu antydda, nämligen att ingen
nationalekonom eller representant för någon vetenskap har verktyg att
objektivt avgöra, vilka behov som skola tillgodoses, ty det är
detsamma som att säga, hur människan skall leva sitt liv från
vaggan till graven både som samhällsvarelse och som individ.
Ordet »metafysisk» var kanske illa valt, men det kan utbytas
mot ett uttryck av G. K. Chesterton: it depends upon a man’s
religion. Dr Erik Hedén förklarar visserligen, i en mycket
älskvärd recension av min bok (Social-Demokraten 29 nov. 1921),
mot bakgrunden av att det ej finns några metafysiska frågor:
»Frågan är fysisk! D. v. s. naturvetenskaplig.» Men ingen
nutida eller framtida naturvetenskap torde kunna besvara sådana
frågor som den om det är bättre att gå på biograf eller köpa
Fritiofs saga, ata bättre eller kläda sig bättre, bygga en kyrka
eller en idrottspark. It depends upon a man’s religion.
Därför äro de mål staten uppställer för sin verksamhet också
något utanför ekonomien. Större eller mindre delar av vad
medborgarna eljest kunde förfoga över för sina enskilda ändamål
ställa de till förfogande åt staten eller det allmänna för
gemensamt bruk; men varken hur mycket detta bör vara eller hur
det bör användas kan besvaras från ekonomiska utgångspunkter,
det beror av människornas politiska religion, vilken uppskattning
de ha av försvar, rättskipning o. s. v. i jämförelse med
kunskapsförvärv, materiellt välstånd för stunden o. s. v. När dr Arne
Forssell mångenstädes i de fyra långa artiklar i Det Nya Sverig^
varmed han hedrat min bok, anmärker på min försumlighet i
fråga om det »omsorgsfullt och genomgående undflydda
problemet, om vad staten kan, för sin egen existens’ skull, ha
befogenhet att fordra» (sid 20l), så finner han förklaringen i att denna
fråga ej hör till den ekonomiska liberalismen. Kan denna visa,
på vilket sätt de offentliga och privata behoven, sådana de en
gång äro, med största fördel skola täckas, så får man vara nöjd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
