Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 ELI F. HECKSCHER
kasta sig inknappning i sina levnadsvillkor för att få åtnjuta
förmånen av en frivillig avspärrning, d. v. s. för glädjen att
undgå import och export — jå, i så fall finns från teoretisk
ekonomisk synpunkt ingenting att invända mot saken. Men
teoretikern lika väl som alla andra människor har väl lov att
fråga vad som då är vunnet med det hela, varom dr Forssell
ej meddelar minsta upplysning.
Utsikten till framgång för en agitation efter sådana linjer
torde därför kunna negligeras, och som bekant arbetar
tullagitationen i verkliga livet med helt andra medel. Ej nog därmed,
dr Forssell gör det själv i det allra mesta av sin framställning.
Ett så beskaffat tullskydd som det han menar är ju en kostnad,
eii ökad börda för folkhushållningen, och i stället för att som
han antager (sid. 285) frihandeln skulle medföra emigration är
det därför protektionismen som gör det. Större delen av det
långa tal han i sin första uppsats med sin lättfotade ironi lägger
i den på frihandelsgrund stående nationalekonomens mun får
han därför tillfälle att hålla i eget namn. Han måste säga
sina medmänniskor, att en hel del av dem för nöjet att undgå
import och export själva måste låta exportera sig, d. v. s.
utvandra, såvida de ej vilja finna sig i en försämring av sitt
uppehälle; landet har ej råd att låta hela folket leva lika bra som
förut, då det nu använder en del av sina inkomster till att
upprätthålla tullskyddet. Detta är följden av att underhålla en del
av de produktiva krafterna på allmän bekostnad eller, om dr
Forssell föredrar den formuleringen, sysselsätta dem i en
produktionsriktning vars resultat intet folk skulle välja med öppna
ögon.
I det ifrågavarande talet (sid. 152—55) har emellertid dr
Forssells kritik en ännu större räckvidd i fråga om att man ej av
människor får kräva likvärdig motprestation till deras
underhåll. När man nämligen som han över huvud taget vill tillåta
människor att »växa samman» med sitt samhälle, oavsett att de
icke göra vad samhället behöver, så måste detta gälla ej blott
gent emot utländsk utan lika mycket gent emot inhemsk
konkurrens, mot ändrade produktionsmetoder och ändrad
konsumtionsriktning. Den största försämring i ekonomiskt läge som
kan dokumenteras för någon del av kroppsarbetarklassen var
den som inträffade i England genom textilmaskinernas införande,
sannerligen ej genom import utan genom landets egna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
