Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ekonomisk liberalism. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK LIBERALISM 393
finnare och fabrikanter samt med en stor export som resultat.
Hur mycket dr Forssell anstränger sig, undgår han därför ej
konsekvensen att understödja massförstöringen av sådana
maskiner, som ge arbetarna samma val som den utländska
konkurrensen erbjuder, nämligen valet mellan ombyte av yrke,
utvandring eller svält. Den protektionistiska ståndpunkten visar
sig alltså även i hans hand så utvecklingsfientlig, att ingen
numera vill taga dess konsekvenser. Det beror på vad som redan
sagts, nämligen att kravet på människorna att i ordets
bokstavliga mening förtjäna, d. v. s. göra sig förtjänta av, sitt uppehälle
är en grundval för allt samhällsliv.
Att dr Forssell ej insett denna konsekvens beror sannolikt på
obekantskap med hur utrikeshandeln och över huvud taget bytet
fungera. Frihandelns teori är till sina premisser rent
nationalistisk., så underligt det kan låta i många öron; den vill visa,
att ett land har intresse att byta produkter med andra länder,
när det icke byter, d. v. s. icke släpper ifrån sig, något av det
varmed dessa produkter framställas och närmast icke sin
befolkning. Det är nämligen ej ens i minsta mån så, att import
överflyttar arbetstillfällena till utlandet; den överflyttar dem till
exportindustrierna, ty endast med dem kan importen betalas, och kan
importen ej betalas, så har den ej lång livstid, liksom å andra
sidan exporten såsom ändamålslös upphör med importen.
Visserligen kan en dylik omläggning, en ökad import och export,
innebära arbetstillfällen för helt andra slags arbetare än förut, alldeles
som fallet är med tekniska förbättringar— och just därför äro de två
likställda. Satserna att »fosterlandet måste vika för
världsmarknaden» (sid. 155) eller »gränsen mellan inhemsk och utländsk
produktion .....ordentligt suddas ut» (sid. 242) äro därmed ur världen
— för denna gång.
Det är väl i alla händelser nu tillräckligt tydligt, både hur
viktigt det är att hålla uppe kravet på att människor göra skäl
för sig, och hur lätt denna grundprincip uppges när man
lämnar det fria bytet. Däremot har jag varit så långt som möjligt
från att med detta vilja säga, att snedvridningen kommer enbart
från protektionismen eller över huvud taget enbart från vad man
kallar högerhåll. Det karakteristiska är raka motsatsen,
nämligen att tendensen i stort sett blir densamma, från vilket håll
ingripandet än kommer, och att släkttycket mellan
protektionismen och stora delar av arbetarpolitiken är lika ofrånkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
